Högt köttintag kopplas till lägre demensrisk hos genetisk riskgrupp
19.3.2026 16:00:00 CET | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Äldre personer med en genetisk risk för Alzheimers sjukdom hade inte den förväntade ökningen i kognitiv nedgång och demensrisk om de åt mycket kött. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till att utveckla mer individanpassade kostråd.

APOE är en gen som påverkar risken för Alzheimers sjukdom. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen bärare av genkombinationerna APOE 3/4 eller APOE 4/4. Bland personer med Alzheimers sjukdom utgör personer med dessa genotyper närmare 70 procent.
När Livsmedelsverket förra året presenterade en översikt av forskningen om sambandet mellan kost och demens efterfrågades mer forskning för att kunna bedöma ett eventuellt samband mellan köttkonsumtion och demensutveckling.
– Den här studien testade hypotesen att personer med APOE 3/4 och 4/4 skulle ha minskad risk för kognitiv nedgång och demens vid högre köttintag, baserat på att APOE4 är den evolutionärt äldsta varianten av APOE-genen och kan ha uppstått under en period då våra evolutionära förfäder åt en mer animalisk kost, säger försteförfattaren Jakob Norgren, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Studien följde drygt 2 100 deltagare i Swedish National Study on Aging and Care, Kungsholmen (SNAC-K) i upp till 15 år. Samtliga var 60 år eller äldre och saknade demensdiagnos vid studiens start. Sambandet mellan självrapporterad kost och kognitiva hälsomått analyserades med justering för ålder, kön, utbildning och livsstilsfaktorer.
Vid lägre köttintag hade gruppen med APOE 3/4 och 4/4 mer än dubbelt så hög demensrisk som personer utan dessa genvarianter. Den förhöjda risken för kognitiv nedgång och demenssjukdom hos riskgrupperna syntes dock inte hos den femtedel av deltagarna som åt mest kött. Deras mediankonsumtion uppskattas till cirka 870 gram kött per vecka, beräknat på 2000 kalorier dagligt energiintag.
– De som åt mer totalt kött hade en signifikant bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk, men bara om de hade genvarianterna APOE 3/4 eller 4/4, säger Jakob Norgren. Han fortsätter:
– Det finns ett underskott på kostforskning för hjärnhälsa och våra resultat visar att konventionella kostråd skulle kunna vara ogynnsamma för en genetiskt definierad subgrupp av befolkningen. För personer som är medvetna om att de tillhör den genetiska riskgruppen så inger resultaten hopp; risken kan vara modifierbar genom livsstilsanpassningar.
Studien visar också att typen av kött har betydelse.
– En lägre andel processat kött av total köttkonsumtion var associerat med lägre demensrisk oberoende av APOE-genotyp, säger Sara Garcia-Ptacek, biträdande lektor vid samma institution, som tillsammans med lektor Erika J Laukka är studiens sisteförfattare.
Resultaten sträcker sig bortom hjärnhälsan. I en uppföljande analys såg forskarna en signifikant minskad dödlighet oavsett orsak hos bärare av APOE 3/4 och 4/4 vid högre konsumtion av oprocessat kött.
Studien är dock observationsbaserad och behöver följas upp med interventionsstudier som bättre kan påvisa orsakssamband.
– För att utforma kostråd anpassade efter APOE-genotyp behövs nu kliniska prövningar, säger Jakob Norgren och fortsätter:
– Eftersom förekomsten av APOE4 är ungefär dubbelt så hög i Norden som i Medelhavsländerna är vi särskilt väl lämpade att forska om anpassade kostråd för den här riskgruppen.
Forskningen finansierades av bland annat Alzheimerfonden, Demensfonden, Emil och Wera Cornells stiftelse, familjen Leif Lundblad och andra filantroper, Vetenskapsrådet och FORTE. Forskarna uppger att de inte har några relaterade intressekonflikter.
Publikation
”Meat Consumption and Cognitive Health by APOE Genotype”, Jakob Norgren, Adrián Carballo-Casla, Giulia Grande, Anne Börjesson-Hanson, Hong Xu, Maria Eriksdotter, Erika J Laukka, Sara Garcia-Ptacek, JAMA Network Open, online 19 mars 2026, doi:10.1001/jamanetworkopen.2026.6489
Fakta:
Apolipoprotein E spelar en central roll i transporten av kolesterol och fetter i hjärnan och blodet. Proteinet kodas av genen APOE som finns i tre huvudsakliga varianter: epsilon 2, 3 och 4. Dessa varianter påverkar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdomar. Varje person ärver två APOE-gener, en från varje förälder, vilket ger sex möjliga kombinationer (genotyper): 2/2, 2/3, 2/4, 3/3, 3/4 och 4/4.
Jämfört med den vanligaste genotypen 3/3 ökar en 4-variant risken för Alzheimers sjukdom cirka tre–fyra gånger och två 4-varianter cirka tio–femton gånger, medan 2-varianten är kopplad till lägre risk. Riskökningen varierar dock mellan olika etniska grupper.
Källa: Belloy et al., JAMA Neurology, 2023
Nyckelord
Kontakter
Jakob Norgren, forskareInstitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel:070 678 22 87jakob.norgren@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Liknande återhämtning efter robotassisterad och öppen kirurgi vid livmoderhalscancer8.10.2026 12:35:23 CEST | Nyheter
Robotassisterad kirurgi vid tidig livmoderhalscancer var förknippad med färre komplikationer under själva operationen än öppen kirurgi, men skillnaden bestod framför allt av mindre allvarliga händelser. Detta ledde inte till färre komplikationer efter operationen eller till en bättre övergripande återhämtning. Det visar den första publikationen från den internationella randomiserade RACC-studien. Resultaten publiceras i JAMA Surgery.
Tvillingstudie nyanserar bilden av skärmtid och psykisk ohälsa8.10.2026 11:00:00 CEST | Pressmeddelande
Gemensamma familjefaktorer som gener och uppväxtmiljö kan sannolikt förklara en stor del av sambandet mellan hög skärmanvändning och psykisk ohälsa hos unga. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Nature Human Behaviour.
De ska forma framtidens medicinska kunskap8.10.2026 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
I dag installeras 21 nya professorer vid Karolinska Institutet, som är Sveriges enda medicinska universitet. Årets installandi representerar ett brett spektrum av forskningsområden, från embryonala stamceller och tumörbiologi till hälsopsykologi, globala hälsosystem och läkemedelsepidemiologi. Som professorer får de ett särskilt ansvar för att utveckla forskning och utbildning samt bidra med ny kunskap till samhället.
HPV-vaccinerade kvinnor hade lägre risk att föda för tidigt8.10.2026 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
HPV-vaccinets fördelar kan sträcka sig längre än skyddet mot cancer. I en studie publicerad i The BMJ såg forskare vid Karolinska Institutet att kvinnor som vaccinerats mot HPV hade lägre risk för flera graviditets- och förlossningskomplikationer, särskilt att föda för tidigt.
Ekonomisk utsatthet i barndomen kopplas till åderförkalkning senare i livet7.10.2026 16:01:04 CEST | Nyhetsbrev
Personer som växte upp i familjer med låga inkomster löper högre risk att utveckla åderförkalkning i hjärtats kranskärl senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of the American Heart Association. Sambandet kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till levnadsvanor och andra riskfaktorer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum