Högt köttintag kopplas till lägre demensrisk hos genetisk riskgrupp
19.3.2026 16:00:00 CET | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Äldre personer med en genetisk risk för Alzheimers sjukdom hade inte den förväntade ökningen i kognitiv nedgång och demensrisk om de åt mycket kött. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till att utveckla mer individanpassade kostråd.

APOE är en gen som påverkar risken för Alzheimers sjukdom. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen bärare av genkombinationerna APOE 3/4 eller APOE 4/4. Bland personer med Alzheimers sjukdom utgör personer med dessa genotyper närmare 70 procent.
När Livsmedelsverket förra året presenterade en översikt av forskningen om sambandet mellan kost och demens efterfrågades mer forskning för att kunna bedöma ett eventuellt samband mellan köttkonsumtion och demensutveckling.
– Den här studien testade hypotesen att personer med APOE 3/4 och 4/4 skulle ha minskad risk för kognitiv nedgång och demens vid högre köttintag, baserat på att APOE4 är den evolutionärt äldsta varianten av APOE-genen och kan ha uppstått under en period då våra evolutionära förfäder åt en mer animalisk kost, säger försteförfattaren Jakob Norgren, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Studien följde drygt 2 100 deltagare i Swedish National Study on Aging and Care, Kungsholmen (SNAC-K) i upp till 15 år. Samtliga var 60 år eller äldre och saknade demensdiagnos vid studiens start. Sambandet mellan självrapporterad kost och kognitiva hälsomått analyserades med justering för ålder, kön, utbildning och livsstilsfaktorer.
Vid lägre köttintag hade gruppen med APOE 3/4 och 4/4 mer än dubbelt så hög demensrisk som personer utan dessa genvarianter. Den förhöjda risken för kognitiv nedgång och demenssjukdom hos riskgrupperna syntes dock inte hos den femtedel av deltagarna som åt mest kött. Deras mediankonsumtion uppskattas till cirka 870 gram kött per vecka, beräknat på 2000 kalorier dagligt energiintag.
– De som åt mer totalt kött hade en signifikant bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk, men bara om de hade genvarianterna APOE 3/4 eller 4/4, säger Jakob Norgren. Han fortsätter:
– Det finns ett underskott på kostforskning för hjärnhälsa och våra resultat visar att konventionella kostråd skulle kunna vara ogynnsamma för en genetiskt definierad subgrupp av befolkningen. För personer som är medvetna om att de tillhör den genetiska riskgruppen så inger resultaten hopp; risken kan vara modifierbar genom livsstilsanpassningar.
Studien visar också att typen av kött har betydelse.
– En lägre andel processat kött av total köttkonsumtion var associerat med lägre demensrisk oberoende av APOE-genotyp, säger Sara Garcia-Ptacek, biträdande lektor vid samma institution, som tillsammans med lektor Erika J Laukka är studiens sisteförfattare.
Resultaten sträcker sig bortom hjärnhälsan. I en uppföljande analys såg forskarna en signifikant minskad dödlighet oavsett orsak hos bärare av APOE 3/4 och 4/4 vid högre konsumtion av oprocessat kött.
Studien är dock observationsbaserad och behöver följas upp med interventionsstudier som bättre kan påvisa orsakssamband.
– För att utforma kostråd anpassade efter APOE-genotyp behövs nu kliniska prövningar, säger Jakob Norgren och fortsätter:
– Eftersom förekomsten av APOE4 är ungefär dubbelt så hög i Norden som i Medelhavsländerna är vi särskilt väl lämpade att forska om anpassade kostråd för den här riskgruppen.
Forskningen finansierades av bland annat Alzheimerfonden, Demensfonden, Emil och Wera Cornells stiftelse, familjen Leif Lundblad och andra filantroper, Vetenskapsrådet och FORTE. Forskarna uppger att de inte har några relaterade intressekonflikter.
Publikation
”Meat Consumption and Cognitive Health by APOE Genotype”, Jakob Norgren, Adrián Carballo-Casla, Giulia Grande, Anne Börjesson-Hanson, Hong Xu, Maria Eriksdotter, Erika J Laukka, Sara Garcia-Ptacek, JAMA Network Open, online 19 mars 2026, doi:10.1001/jamanetworkopen.2026.6489
Fakta:
Apolipoprotein E spelar en central roll i transporten av kolesterol och fetter i hjärnan och blodet. Proteinet kodas av genen APOE som finns i tre huvudsakliga varianter: epsilon 2, 3 och 4. Dessa varianter påverkar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdomar. Varje person ärver två APOE-gener, en från varje förälder, vilket ger sex möjliga kombinationer (genotyper): 2/2, 2/3, 2/4, 3/3, 3/4 och 4/4.
Jämfört med den vanligaste genotypen 3/3 ökar en 4-variant risken för Alzheimers sjukdom cirka tre–fyra gånger och två 4-varianter cirka tio–femton gånger, medan 2-varianten är kopplad till lägre risk. Riskökningen varierar dock mellan olika etniska grupper.
Källa: Belloy et al., JAMA Neurology, 2023
Nyckelord
Kontakter
Jakob Norgren, forskareInstitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel:070 678 22 87jakob.norgren@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Regionala skillnader i cellgiftsbehandling vid bröstcancer kan påverka överlevnaden13.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Breast Cancer Research, visar att skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden hos kvinnor över 65 år.
Blodförtunnande kopplas till långsammare kognitiv försämring12.8.2026 13:00:00 CEST | Nyheter
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med moderna blodförtunnande läkemedel av typen NOAK kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i European Heart Journal.
Ny metod skiljer mellan friska och sjuka immunceller i blodprov6.8.2026 12:15:54 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att analysera hur immunceller i blodet mår. Metoden har testats på patienter med åderförkalkning och kan skilja deras immunceller från friska individers. Studien publiceras i tidskriften Nature Nanotechnology.
Genvariant från neandertalare kan öka muskelmassan än i dag6.8.2026 12:11:42 CEST | Pressmeddelande
En genvariant som moderna människor ärvt från neandertalare gör att kroppens celler reagerar starkare på tillväxthormon. I en studie i tidskriften Current Biology visar forskare vid Karolinska Institutet och flera internationella universitet att bärare av genvarianten i genomsnitt har något större muskelmassa som vuxna.
Somatiska mutationer kopplas till kärlskador vid progeria31.7.2026 14:44:17 CEST | Nyheter
Vid den sällsynta sjukdomen progeria bryts blodkärlen ner i förtid. En studie från Karolinska Institutet visar hur olika celltyper i kärlväggen förändras stegvis och samlar på sig mutationer. Resultaten publiceras i tidskriften Genome Medicine.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum