Folkhälsan generellt god men fortsatt ojämlik

Folkhälsomyndigheten följer kontinuerligt utvecklingen av befolkningens hälsa. Årets rapport ”Folkhälsan i Sverige 2026” visar att hälsan generellt är god. Medellivslängden ökar och majoriteten upplever att de har en god hälsa. Samtidigt kvarstår ojämlikheten i hälsa, vilket innebär att utvecklingen inte närmar sig folkhälsopolitikens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna fram till år 2048.

– Resultaten visar att ojämlikheten i hälsa inte minskar. När det gäller medellivslängd ökar den till och med, och vi ser väsentliga hälsoskillnader mellan olika grupper utifrån deras socioekonomiska förutsättningar, säger generaldirektör Olivia Wigzell.

Utveckling över tid

I rapporten presenteras resultat på en rad olika områden, som tillsammans ger en bild av folkhälsans utveckling i Sverige. Det handlar både om förutsättningar för hälsa, som livsvillkor och levnadsvanor, och hälsa. Resultaten visar bland annat att:

• Över 70 procent av de tillfrågade uppger att deras hälsa är bra, medan 5–7 procent uppger att den är dålig. Fler kvinnor uppger dålig hälsa.
• De förtida dödsfallen minskar totalt sett, men är cirka tre gånger så vanliga i gruppen med kortast utbildning.
• Sedan år 2012 har medellivslängden ökat med 1,7 år för kvinnor och 2,1 år för män. Mest ökar den bland de personer som har lång utbildning och höga inkomster, de lever i genomsnitt mer än 6,5 år längre.

• Den ekonomiska standarden ökar i befolkningen. Samtidigt lever fler än 100 000 vuxna och 64 000 barn och unga i ett hushåll där inkomsterna under flera år inte räckt till det nödvändigaste.
• 25 procent av alla som påbörjar gymnasiet tar inte examen och ojämlikheten utifrån hushållsinkomst ökar. Det är mer än fyra gånger så vanligt bland unga i hushåll med lägst inkomst.
• Den dagliga tobaksrökningen fortsätter att minska och är nu drygt 5 procent, vilket innebär en halvering de senaste 15 åren. Daglig rökning är fortfarande nästan fyra gånger vanligare bland personer med kort utbildning och låg inkomst.
• Andelen som uppger otillräcklig fysisk aktivitet står still, liksom andelen som inte äter tillräckligt med grönsaker och rotfrukter. Ojämlikheten mellan socioekonomiska grupper kvarstår.

Fler insatser behövs

Ojämlikhet i hälsa uppstår då grupper i samhället har olika tillgång till goda förutsättningar för hälsa. Ofta är det samma grupper som har sämre förutsättningar för hälsa, mindre hälsosamma levnadsvanor och sämre hälsa. För att Sverige ska närma sig målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna fram till år 2048 behövs insatser för att nå de grupper som idag har sämre förutsättningar för en god hälsa. Folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar där det krävs utökade insatser.

– För att minska skillnaderna i hälsa behövs det fler insatser på nationell, regional och kommunal nivå. Folkhälsomyndighetens uppgift är att driva på och stödja arbetet för en god och jämlik hälsa genom att ta fram kunskap, underlätta implementering av kunskapsbaserade insatser och mobilisera olika samhällsaktörer, säger Olivia Wigzell.