1 av 10 har smärta i ansiktet – ny metod kan visa kostnaden för samhället

– Nu kan vi för första gången jämföra bördan med att ha ansiktssmärta med till exempel diabetes, det vill säga hur mycket man påverkas genom livet av att ha den här sjukdomen, säger Anna Lövgren som är docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna som lett studien.

Smärta i ansiktet beror ofta på att musklerna eller lederna i käken är överbelastade och börjar göra ont. Tillståndet är ofta långvarigt och påverkar vardagliga aktiviteter som att äta och prata. Många patienter får också andra problem, som huvudvärk och störd sömn. Data från Västerbotten visar dessutom att personer med ansiktssmärta oftare har långa sjukskrivningar. Men de sammanlagda kostnaderna för tillståndet har hittills varit svåra att se.

– När vi nu kan uppskatta sjukdomsbördan av ansiktssmärta kan vi också koppla det till hälsodata och se till exempel hur många som drabbas och vad det får för konsekvenser för samhället. Vi kan också uppskatta hur mycket det kostar att behandla personen i form av sjukvårdsbesök, undersökningar och behandling, säger Anna Lövgren.

Just nu arbetar Anna Lövgren för att ta fram ett första mått på global sjukdomsbörda för smärta i ansiktet. Hon har också fått medel för en nationell studie för att uppskatta sjukdomsbördan i de olika regionerna i Sverige. Hennes förhoppning är att vården för patienter med ansiktssmärta ska bli bättre och mer tillgänglig när man enklare kan jämföra med andra sjukdomar.

– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men hälften av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren.

Om studien

Lövgren, A., Liv, P., Allison, J.R. et al. Lay descriptions of painful temporomandibular disorders—an international consensus proposal for Global Burden of Disease estimates. BMC Med 24, 165 (2026). https://doi.org/10.1186/s12916-026-04790-3