Högskoleprovet sämre än betyg vid antagning till ingenjörsutbildningar

Sveriges Ingenjörer har i en ny rapport granskat om högskoleprovet är anpassat för naturvetenskap, matematik och teknik, STEM. Rapporten visar att studenter som antas via högskoleprovet i genomsnitt har svagare förkunskaper än de som antas på gymnasiebetyg. Betygsantagna studenter på civilingenjörsutbildningarna fullföljer omkring 80 procent av sina planerade studier under första året, medan studenter antagna via högskoleprovet ligger på drygt 70 procent.

– Högskoleprovet, ett av de viktigaste urvalsverktygen till svensk högskola, bidrar till att bara varannan student går klart ingenjörsutbildningarna. Provet mäter inte de kunskaper som är avgörande för att klara studierna, som framför allt avancerad matematik och fysik, men används ändå för att tillsätta en tredjedel av platserna vid statliga lärosäten, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Chalmers tekniska högskola i Göteborg är en stiftelse och har därför större handlingsfrihet än statliga universitet att styra hur platserna fördelas. Chalmers har i egna analyser sett att studenter som antagits via högskoleprovet inte presterar i nivå med de antagna via betyg, och har valt att sänka kvoten som antas via högskoleprovet. I dag antas maximalt 19 procent via högskoleprovet, jämfört med en tredjedel vid statliga lärosäten.

– Vi anser att regeringen bör sänka den nuvarande kvoten som måste antas via högskoleprovet för att ge lärosätena större handlingsutrymme att anpassa sin antagning. Vi menar också att regeringen behöver utreda vilka utbildningar som inte får ett tillräckligt bra urval genom dagens prov och ta fram förslag på kompletterande tester, exempelvis i matematik, säger Johan Kreicbergs.

Det går att utforma alternativa prov. Redan i dag finns lokala och ämnesspecifika prov som mäter de kunskaper som faktiskt krävs för att klara en ingenjörsutbildning, till skillnad från högskoleprovet. Ett exempel är Matematik- och fysikprovet som används för antagning till vissa ingenjörsutbildningar. Detta visar att ämnesanpassade prov fungerar och går att genomföra.

Sveriges behov av ingenjörer ökar snabbt, inte minst för att klara den gröna och digitala omställningen samt försvarsupprustningen. Regeringen har också uttryckt en ambition att stärka den svenska kompensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik.

– För att målen i regeringens STEM-strategi ska nås räcker det inte med att bara öka intresset för ingenjörsstudier. Fler måste också fullfölja sina studier och ta examen. Om högskoleprovet styr urvalet trots att det inte mäter de kunskaper som krävs för ingenjörsstudier, riskerar utbildningsplatser att gå till studenter som inte klarar utbildningen, säger Johan Kreicbergs.

Förslagen från Sveriges Ingenjörer:

• Regeringen bör omgående sänka den nuvarande kvoten som ska antas via högskoleprovet. Det skulle ge lärosätena större flexibilitet i platsfördelningen och möjlighet att justera kvoterna för de utbildningar där högskoleprovet inte har ett tillräckligt prognosvärde.
• Regeringen bör utreda inom vilka utbildningar som högskoleprovet inte ger ett tillräckligt bra urval och sedan föreslå kompletterande urvalsprov, exempelvis inom matematik, för de utbildningar där det behövs.