Över 1000 skräp på väg till jobbet – ny rapport om nedskräpning i Sverige
20.4.2026 07:45:00 CEST | Håll Sverige Rent | Pressmeddelande
I dag släpper Håll Sverige Rent sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö. Rapporten lyfter också trender kring nikotinskräp som fimpar och snus, utvecklingen för engångsprodukter samt effekter av nya regler för plastprodukter som korkar och påsar. Den visar även hur mycket skräp du passerar under en kilometers promenad till jobbet och stora skillnader mellan svenska stränder – där Västerhavet har de högsta nivåerna sedan 2012.

LADDA NER SKRÄPRAPPORTEN 2026 - KLICKA HÄR
Här är några av de viktigaste resultaten från årets rapport:
Skräp – ett fortsatt stort problem enligt svenskarna
En Novusundersökning Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det bara en av tio som erkänner att de själva skräpat ner, främst yngre personer, män och snusare. De vanligaste orsakerna är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.
Flera plastprodukter minskar i stadsmiljö
Tack vare de nationella skräpmätningarna vet vi för första gången någonsin om skräpet ökar eller minskar i Sverige. Glädjande nog ser vi att flera typer av skräp faktiskt har minskat i stadsmiljö mellan åren 2023 och 2025. Totalt har skräpet minskat med 30 % sen 2023.
– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.
Bland de skräpföremål som minskat mest finns flera plastprodukter. Tunna plastpåsar för frukt- och grönsaker har minskat med 73 %. Även plastkorkar har minskat kraftigt – med 62 % – efter att nya regler införts om att korkar ska sitta fast på flaskor. Plastsugrör och omslag till sugrör har minskat med 62 %, och påsklämmor har minskat med hela 81 % i stadsmiljö.

Färre fimpar – men nikotinskräpet dominerar fortfarande
Trots att rökningen minskar och antalet fimpar har gått ner i skräpmätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 visar att fimpar utgör 46 % av allt skräp.
Det näst vanligaste skräpet är snus som står för 23 % av allt skräp. Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål – som snusdosor, cigarettpaket och vejps – utgör nikotinskräpet cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.
– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.
För snus syns ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan åren 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns en minskande trend för både fimpar och snus.
Över tusen skräp på vägen till jobbet
För att visa hur skräpigt det kan vara i våra stadsmiljöer har vi översatt resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till ett vardagsexempel. Tänk dig att du har en kilometer till jobbet och går längs en trottoar eller gångbana. På den sträckan skulle du passera över 1 000 skräpföremål – det mesta plast.
Under promenaden skulle du bland annat gå förbi 467 fimpar, 232 snusprillor, 82 mjuka omslag från till exempel godis och snacks, 16 kapsyler eller lock och 10 matförpackningar.

För många skräpiga engångsmuggar och matlådor – trots ny lag
Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast har minskat något under 2024, efter att tidigare ha ökat mellan 2022 och 2023. Trots minskningen går utvecklingen för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. En ny Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att få svenskar känner till ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid köp av takeaway.
– Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken, säger Josefin Carlring.
Tyvärr visade resultaten från de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.
Stränderna drunknar i skräp
Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan olika havsområden i Sverige. Längs Västerhavet uppmättes 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025 (medianvärde). Det innebär ungefär sex skräpföremål för varje steg man tar längs stranden. Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus, som ligger på 20 skräp per 100 meter strand. 99 % av skräpet längs västkusten är plast och en stor del är kopplat till fiskeriverksamhet. Men här hittas också konsumtionsrelaterat skräp som plastförpackningar, korkar, bomullspinnar och ballonger.

Situationen ser bättre ut längs Östersjökusten. Under 2025 var medianvärdet 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Mängden fiskerelaterat skräp är betydligt mindre här, däremot hittas mer skräp som går att koppla till strandbesökare – fimpar, snus och plastförpackningar från chips och godis.
Snus – vanligaste skräpet i fjällen
I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut än i städer. I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet, och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Här hittas också förpackningar från godis, snacks och mat. Det visar att nedskräpning inte bara är ett problem i städer utan även i naturområden där många människor vistas. Glädjande nog hittas i alla fall inte lika mycket toapapper nu som tidigare år.
Nyckelord
Kontakter
Josefin CarlringvdHåll Sverige Rent
Tel:070-305 14 30josefin.carlring@hsr.seJoakim BrodahlVice vd / Chef Relationer & PåverkanHåll Sverige Rent
Tel:070-728 64 50joakim.brodahl@hsr.seCecilia LiedbergPR-ansvarigHåll Sverige Rent
Tel:076-807 03 25cecilia.liedberg@hsr.seBilder







Dokument
Om oss
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
Organisationens namn skrivs Håll Sverige Rent, med stor begynnelsebokstav, i enlighet med svenska skrivregler för egennamn.
Följ Håll Sverige Rent
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent
Här är Sveriges mest hållbara skolor 202611.11.2026 07:45:00 CET | Pressmeddelande
Idag, den 11 november, firas Hållbarhetsdagen av tiotusentals barn och unga runt om i landet. I samband med firandet delar Håll Sverige Rent ut pris till årets mest hållbara förskola, grundskola och gymnasium – verksamheter som på ett inspirerande sätt har integrerat hållbarhet i undervisningen under året. Nu står det klart vilka som kammar hem årets priser.
Var fjärde hundägare i Sverige har en hund som skadats av skräp3.11.2026 08:44:00 CET | Pressmeddelande
Krossat glas, matrester och vassa metallföremål pekas ut som stora risker för hundar och utekatter. En ny Novusundersökning från Håll Sverige Rent visar att nära var fjärde hundägare i Sverige har en hund som skadats eller blivit sjuk till följd av skräp utomhus. Av dem har nästan två av tre behövt uppsöka veterinär.
Två år utan plastpåseskatt – nu ökar användningen28.10.2026 07:15:00 CET | Pressmeddelande
Svenskarna har under flera år minskat sin förbrukning av plastpåsar kraftigt till följd av den plastpåseskatt som infördes 2020, från 83 påsar per person och år 2017 till 13 under 2024. Skatten på plastpåsar visade att det snabbt går att förändra beteenden när hela samhället samarbetar. Första november 2024 togs skatten bort och nu – två år senare – syns en trend där plastpåseanvändningen ökar igen.
Nu ska Sveriges mest hållbara förskolor och skolor utses26.10.2026 08:10:00 CET | Pressmeddelande
Den 11 november firas Hållbarhetsdagen – årets största dag för att uppmärksamma hur barn och unga runt om i Sverige arbetar för en hållbar framtid. Då delar Håll Sverige Rent ut priset Årets hållbara till de förskolor, grundskolor och gymnasier som varit bäst på att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet. Nu avslöjas vilka som har chansen att vinna.
En miljon svenskar erkänner att de skräpat ner – unga och nikotinanvändare sticker ut20.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Idag släpper Håll Sverige Rent årets Skräpbarometer, en återkommande undersökning om svenskarnas beteenden och attityder till nedskräpning. Den visar att drygt en miljon svenskar mellan 18 och 84 år erkänner att de har skräpat ner det senaste året. Unga och personer som använder nikotinprodukter sticker ut. Samtidigt anser sju av tio svenskar att nedskräpning är ett stort problem och rastplatser och vägrenar pekas ut som de mest nedskräpade platserna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum