Naturpromenad ger kvinnor lägre nattpuls

Totalt deltog 45 personer i Gävle i studien, vars rörelsemönster följdes under upp till tio månader med hjälp av GPS, samtidigt som deras puls mättes nattetid med pulsklockor.

– Det unika med studien är att vi följde människor i deras vardag ute i verkligheten, i stället för i en experimentell studie. Vi ser att de dagar då personer rör sig mer i naturen, till exempel genom att gå eller cykla, följs av en natt med tecken på bättre återhämtning, säger Karl Samuelsson, forskare i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

Två mått på återhämtning

Forskarna har särskilt studerat vilopuls och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV), två etablerade mått på hur kroppens autonoma nervsystem fungerar.

– Låg vilopuls och hög HRV är kopplat till bättre hälsa och lägre stressnivåer, säger David Hallman, professor i arbetshälsovetenskap.

Resultaten visar att mer aktiv rörelse i naturmiljöer hänger samman med lägre vilopuls och högre HRV under natten, vilket är ett tydligt tecken ökad återhämtning. Sambanden är statistiskt säkerställda, men relativt små, vilket är väntat eftersom mätningarna speglar enskilda dagar i människors vardag.

– Tidigare experimentstudier har visat liknande effekter, men då i kontrollerade miljöer. Här ser vi att det också gäller i det verkliga livet, vilket stärker evidensen, säger Karl Samuelsson.

"Gedigen studie"

Studien visar också skillnader mellan kvinnor och män. Sambanden var tydliga bland kvinnor, men inte statistiskt säkerställda bland män. En möjlig förklaring är att antalet män i studien var färre, samtidigt som resultaten ligger i linje med tidigare forskning som pekar på att naturens avstressande effekter kan vara starkare hos kvinnor.

– Det här är en ovanligt gedigen studie med trovärdiga vetenskapliga resultat om hälsofördelarna med att planera gröna stråk just där många har som vana att promenera och cykla. Studien lägger även plattformen för ny forskning: hälsonyttan av naturkontakt observerades endast hos kvinnor och detta väcker förvåning i forskarvärlden, säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap.

Trots att effekterna per dag är små, pekar resultaten på att regelbunden vistelse i natur kan ha betydelse för hälsan på sikt. Studien genomfördes i Gävle, en stad med god tillgång till grönområden, vilket också lyfter en viktig fråga för framtida stadsplanering.

– Våra resultat stödjer att det är viktigt att natur finns nära människor i vardagen och är lätt att nå, till exempel inom gång- eller cykelavstånd, säger Karl Samuelsson.

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att se hur hälsan påverkas under längre tidsperioder, om de positiva effekterna blir starkare, och hur effekterna skiljer sig åt mellan könen.

Fakta om studien

Den vetenskapliga artikeln (Everyday movement through nature linked to nighttime cardiac regulation) publicerades i fredags i npj Urban Sustainability.

Författare är Karl Samuelsson, Matteo Giusti, David Hallman, Sarah Koch, Elena Farahbakhsh Touli, Joren Buekers, Matilda van den Bosch, Anna Bornioli, Payam Dadvand och Stephan Barthel. Studien är ett samarbete mellan de strategiska forskningsområdena Hållbar stadsutveckling och Hälsofrämjande arbete vid Högskolan i Gävle, i nära samverkan med internationella forskare, bland annat från ISGlobal i Barcelona.

I studien används hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) som ett centralt mått på kroppens återhämtning. HRV beskriver variationen i tid mellan hjärtslag – hjärtat slår inte helt regelbundet, utan anpassar sig kontinuerligt efter kroppens behov. Denna variation styrs av det autonoma nervsystemet, där balansen mellan kroppens stressystem och återhämtningssystem är avgörande. En hög HRV innebär att kroppen har god förmåga att varva ner och återhämta sig, medan en låg HRV är kopplad till stress, psykisk ohälsa och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. I studien mättes HRV under natten, då kroppen är i vila, vilket ger en bild av hur väl deltagarna återhämtar sig efter dagens aktiviteter.