Tryggare uppväxt gav bättre liv – även för nästa generation

Barn som växer upp under svåra familjeförhållanden löper större risk att få problem senare i livet. Det kan handla om psykisk ohälsa, svårigheter i skolan eller kriminalitet.

För att ta reda på hur mycket av detta som är möjligt att påverka har forskare vid Karolinska Institutet studerat syskonpar i Sverige där det ena syskonet adopterades bort från en riskutsatt familj, medan det andra växte upp med de biologiska föräldrarna. På så sätt har de kunnat jämföra hur olika uppväxtvillkor påverkar livet på lång sikt och samtidigt ta hänsyn till genetiska faktorer.

– Vår studie visar att en tryggare uppväxt kan göra stor skillnad, särskilt för barn som startar livet med tydliga riskfaktorer, säger Erik Pettersson, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Följde över 12 000 syskon

Studien bygger på svenska befolkningsregister och omfattar drygt 12 000 hel- och halvsyskon födda mellan 1950 och 1980. Alla kommer från familjer där minst en förälder haft någon form av psykiatriskt eller socialt problem, till exempel psykisk sjukdom, kriminalitet eller självmordsförsök, och där minst ett barn adopterats bort före tio års ålder. Familjer som tog emot adoptivbarn hade ofta bättre resurser och högre socioekonomisk status.

Resultaten visar att de adopterade barnen hade lägre risk för psykiatrisk sjukdom, kriminalitet och beroende av socialbidrag när de var vuxna, jämfört med syskonen som växte upp med de biologiska föräldrarna. De klarade sig också bättre i skolan och nådde i genomsnitt högre utbildningsnivå. Män som adopterats presterade dessutom bättre vid mönstringen, både på intelligenstester och i intervjuer som mäter stresstålighet och social anpassningsförmåga.

Nästa generation kan påverkas

Forskarna undersökte också om skillnaderna levde vidare till nästa generation. Totalt följdes nästan 22 000 barn till syskonparen. Barnen till de adopterade syskonen hade i genomsnitt bättre livsvillkor än sina kusiner, till exempel lägre risk för kriminalitet och ekonomiska problem. Effekterna var svagare än i den tidigare generationen, men pekade i samma riktning.

– Det tyder på att förbättrade livsvillkor inte bara gynnar individen själv, utan också kan få konsekvenser för nästa generation, säger Erik Pettersson.

Pekar på värdet av stödinsatser

Han betonar att resultaten inte ska ses som ett argument för adoptioner, som idag är ovanliga i Sverige. Däremot menar han att studien pekar på värdet av insatser för barn i utsatta miljöer.

– Forskningen är både begränsad och splittrad när det gäller effekterna av olika stödinsatser som syftar till att ge barn en bättre uppväxt. Vissa studier visar stora långsiktiga vinster, andra små eller inga alls. Vår studie pekar på att potentialen faktiskt är stor, även om vi inte kan säga vilka åtgärder som är bäst, säger han.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Forte, Svenska Läkaresällskapet, Stiftelsen Söderström Königska Sjukhemmet och Hjärnfonden. Se den vetenskapliga artikeln för information om potentiella intressekonflikter.

Publikation

”Home environment conditions during childhood and psychosocial outcomes across three generations in Sweden: population based adoption-discordant sibling comparison study”Zhenxin Liao, Mengping Zhou, Isabell Brikell, Zheng Chang, Ralf Kuja-Halkola, Brian M. D’Onofrio, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Erik Pettersson, The BMJ, online 23 april 2026, doi: 10.1136/bmj-2025-087844.