Tydliga vinster med personcentrerat vårdförlopp för reumatoid artrit

Reumatoid artrit (ledgångsreumatism) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar cirka 0,6 procent av befolkningen. Utan tidig och effektiv behandling kan sjukdomen leda till bestående ledskador, funktionsnedsättning och ökad risk för följdsjukdomar. Det nya vårdförloppet syftar till att skapa en mer jämlik, strukturerad och personcentrerad vård genom hela vårdkedjan – från misstanke om sjukdom till långsiktig uppföljning.

– Den största vinsten är att patienterna omhändertas tidigt i sjukdomsförloppet och på ett strukturerat sätt, säger överläkare Karin Svensson. Tidig diagnostik, täta kontroller och snabb behandlingsstart gör stor skillnad för hur sjukdomen utvecklas.

Lägre sjukdomsaktivitet och färre besök över tid

Vårdförloppet är uppdelat i två delar: tidig reumatoid artrit och etablerad sjukdom. Under det första året ligger fokus på snabb utredning, behandling enligt principen ”treat to target” och tät uppföljning i multiprofessionella team. När sjukdomsaktiviteten är låg och situationen stabil kan vårdkontakterna successivt glesas ut.

– Vi ser att patienterna har lägre sjukdomsaktivitet och bättre kontroll över sin sjukdom. När allt fungerar väl kan vi minska antalet besök, vilket är positivt både för patienten och för vården, säger reumatolog Karin Svensson.

Ökad delaktighet och bättre livskvalitet

En central del i vårdförloppet är det personcentrerade arbetssättet, där patientens behov, resurser och mål ligger till grund för vården. Genom patientkontrakt fattas beslut gemensamt och ansvarsfördelningen tydliggörs.

För patienterna innebär detta bättre förutsättningar att behålla god funktion i rörelseapparaten och att kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

– Målet är att patienterna ska kunna fortsätta arbeta, vara aktiva på fritiden och leva sitt liv med så få begränsningar som möjligt, säger fysioterapeut Anette Tellander.

Meningsfullt arbetssätt för vårdpersonalen

Även för vårdpersonalen har vårdförloppet inneburit positiva förändringar. Det strukturerade och förebyggande arbetssättet gör det möjligt att sätta in både läkemedel och rehabiliterande insatser innan bestående skador uppstår.

– Det här är ett arbetssätt som vi har strävat efter länge och som vi upplever som mycket meningsfullt. Vi hade gärna sett att samma modell tillämpas för fler diagnoser, säger Anette Tellander och Karin Svensson.