Fordonsbesiktningsbranschen: Säkerhet, miljö och kostnader i fokus i ny årsrapport

I rapporten beskriver Fordonsbesiktningsbranschen (FBB) hur dagens regelverk fungerar, samt hur det kan utvecklas. Utöver det tas strukturella frågor upp, till exempel om tillgängligheten till besiktning och att den väsentligt förbättrats sedan marknaden konkurrensutsattes år 2010, tvärt emot vad som ibland påstås i den allmänna debatten.

"Tillgängligheten till besiktning har blivit bättre i hela landet, inklusive glesbygd. I de allra glesaste delarna av landet finns det mobil besiktning för att säkerställa täckning även där. Annan service kanske har dragit sig tillbaka från glesbygden, men det är tvärt om när det gäller besiktning" , säger Tord Fornander, ordförande för Fordonsbesiktningsbranschen.

Trots att tillgängligheten förbättrats betydligt används ibland just tillgängligheten som argument för att ytterligare reglera branschen, något som är olyckligt enligt FBB. I rapporten går branschorganisationen också igenom varför ytterligare avreglering av branschen inte vore gynnsamt för skattebetalare och fordonsägare.

"Besiktning måste naturligtvis ske opartiskt. Genom oberoendekravet har Sverige en försäkran att besiktningsorgan inte tar hänsyn till konkurrerande intressen. Vi har tittat på hur kostnaderna är i andra länder som saknar Sveriges tydliga regelverk för besiktarnas oberoende, och det är skrämmande läsning för skattebetalarna", säger Tord Fornander.

Fordonsbesiktning berör alla fordonsägare i Sverige och hur reglerna utformas har stor betydelse för hur skicket på fordonsflottan utvecklas. EU ser just nu över sina regler på området och Fordonsbesiktningsbranschen menar att politiken behöver agera redan nu.

"Sverige ligger så långt efter att det blivit dags för regeringen att instruera ansvarig myndighet att börja förbereda modernare regler, men ett sådant uppdrag måste också komma med en resursförstärkning till myndigheten. Det rör sig om små summor för statsbudgeten men som kan ge stor positiv effekt för trafiksäkerheten och luftkvaliteten i Sverige", säger Tord Fornander.

Hur ofta ska man behöva besikta?

Diskussionen om hur ofta man ska besikta har aktualiserats mot bakgrund av att EU nu ser över det så kallade besiktningspaketet. I Sverige gäller att besiktning av personbilar ska ske var fjortonde månad. EU-kommissionens förslag är att närma sig Sverige och införa årlig besiktning för bilar äldre än 10 år i hela unionen. Hur det blir med det återstår att se, eftersom EU:s ministerråd kom överens som att motsätta sig en sådan förändring. De kommande förhandlingarna kommer avgöra om EU närmar sig Sverige, eller om miniminivån på två år mellan besiktningarna kvarstår. Det viktiga för svensk del är enligt FBB att inte frångå den fungerande modell som används i dagsläget.

"Sverige har hittat en bra balans med fjorton månader. Glesare besiktning kanske passar för andra europeiska länder utan långa avstånd och stränga vintrar med hög saltanvändning. När vi tittar på statistiken och beräknar effekten av att besikta mer sällan, så ser vi att en utglesning hade skett till en väldigt hög kostnad för trafiksäkerheten, samhället och fordonsägarna", säger Tord Fornander.

Läs rapporten här: Publikationer - Fordonsbesiktningsbranschen

Fakta från rapporten:

1. Vanligt att brister upptäcks vid besiktning

Var tredje bil har brister och var femte kräver ombesiktning. I dagsläget klarar därmed omkring 70 procent av bilarna besiktningen utan anmärkning.

2. Ny rapport slår fast att Sverige har låga besiktningskostnader och hög tillgänglighet

En ny rapport från Riksdagens utredningstjänst (RUT) om den svenska besiktningsmodellen visar att Sverige har förhållandevis låga kostnader för besiktning jämfört med flera grannländer, samtidigt som tillgängligheten är god.

Prisintervallet i Sverige ligger enligt rapporten på 500–700 kronor, jämfört med 1 400–1 700 kronor i Tyskland, 500–1 800 kronor i Norge och 430–1 000 kronor i Danmark.

Samtidigt fortsätter tillgängligheten att vara hög. Under 2025 genomfördes nästan 6,4 miljoner fordonsbesiktningar i Sverige. Det finns nu 629 stationer för lätta fordon, jämfört med 196 före omregleringen. Dessutom genomfördes rekordmånga besiktningar i den mobila verksamheten i norra Sverige.

3. Höga kostnader för tillsyn och kontroll i länder där besiktarna inte är oberoende

Bland annat har situationen i Norge och Nederländerna analyserats, där statens och fordonsägarnas kostnader för tillsyn och kontroll är väsentligt högre än i Sverige. Till exempel tar nederländska myndigheter ut 5 euro per besiktning för att dubbelkolla att redan genomförda besiktningar gått rätt till, medan norska myndigheter utför betydligt mer tillsyn än svenska motsvarigheter. En förklaring till detta är att dessa länder saknar det oberoendekrav som gäller i Sverige, där besiktningsföretag aldrig får vara beroende av aktörer med konkurrerande intressen, så som fordonsindustrin.

4. Fortfarande svag miljökontroll vid besiktning

Årets rapport visar att miljökontrollen vid besiktning fortsatt ger få utslag. Under 2025 fick endast 0,25 procent av dieselbilarna anmärkningar vid avgaskontrollen. Samtidigt indikerar resultat från Bilprovningens pilotprojekt med partikelräkning att en större andel fordon – mellan 3 och 5 procent, beroende på gränsvärde – överskrider tillåtna nivåer. Sammantaget pekar detta på ett behov av att vidareutveckla metoderna för att bättre identifiera fordon med höga utsläpp.

5. Fortfarande inte kriminaliserat att manipulera avgasrening

Trots att förslag funnits på bordet sedan 2022 om att kriminalisera marknadsföring, försäljning och installation av utrustning som sätter bilens avgasrening ur spel, så har någon konkret lagstiftning ännu inte presenterats. Bakgrunden till förslagen från Transportstyrelsen, är att ett enda manipulerat fordon kan ge upphov till lika mycket utsläpp som 150 fungerande bilar, vilket gör fusk till en stor dold källa till skadliga utsläpp.

6. Glesare besiktning kopplas till fler allvarliga brister

Fordonsbesiktningsbranschen har analyserat utfallet från pandemiåren, då besiktningsintervallen tillfälligt förlängdes. Undersökningen omfattade över 760 000 fordon.

Resultaten visar att fordon som besiktades mer sällan hade en tydligt högre andel brister. För personbilar sjönk andelen som klarade kontrollbesiktningen utan anmärkning till 53 procent, jämfört med normala 65-70 procent. Samtidigt ökade andelen personbilar som underkändes med krav på ombesiktning med över 50 procent.

Analysen av ett scenario med 24 månaders besiktningsintervall pekar i samma riktning. Då skulle andelen fordon som klarar besiktningen utan anmärkningar kunna falla till omkring 45 procent, medan andelen som underkänns med krav på ombesiktning kan öka till 37 procent.

Sammantaget visar resultaten att längre besiktningsintervall riskerar att leda till en tydlig försämring av fordons skick och trafiksäkerhet, och att nuvarande intervall har en viktig funktion för att upptäcka brister i tid.

7. Ingen tydlig kostnadsbesparing med glesare besiktning

Årsrapporten slår också fast att glesare besiktning inte nödvändigtvis blir billigare för fordonsägaren. Färre ordinarie besiktningar kan ge en lägre direkt kostnad, men analysen visar att antalet ombesiktningar per år inte behöver minska. I stället koncentreras fler och mer omfattande fel till färre tillfällen.

Det riskerar att ge högre reparationskostnader per fordon och år. Samtidigt varnar rapporten för att en utglesning skulle kunna försämra tillgängligheten till besiktning, särskilt i glesbygd, genom minskad stationstäthet och sämre flexibilitet för fordonsägare.