LRF larmar: försörjningsförmågan har inte stärkts – Sverige är fortfarande lika importberoende av mat som för fyra år sedan

– Vi har pratat om beredskap och försörjningsförmåga i många år, men utvecklingen har i praktiken stått stilla. Sverige är fortfarande mycket sårbart och beroende av omvärlden för att kunna försörja befolkningen med mat, säger Mikaela Johnsson, vice ordförande för LRF.

Nya beräkningar visar att importandelen av svensk livsmedelskonsumtion 2025 uppgår till 46,8 procent. När LRF genomförde motsvarande beräkning i rapporten ”Varannan tugga är svensk” 2021 visade resultaten i princip samma sak: ungefär hälften av maten vi äter är importerad. 

Trots åtta år med en nationell livsmedelsstrategi, flera beredskapssatsningar och återkommande politiska löften om stärkt livsmedelsförsörjning har Sveriges försörjningsförmåga alltså inte stärkts.

Pandemin, kriget i Ukraina och störningar i globala handelsflöden har visat hur snabbt tillgången till mat och insatsvaror kan påverkas när internationella leveranskedjor sätts under press. LRF analyser visar att Sverige fortfarande är starkt beroende av importerade insatsvaror som drivmedel, gödsel och foder för att upprätthålla den egna produktionen.

– Krig, geopolitisk oro och störningar i den globala handeln har visat hur snabbt sårbarheter kan bli verklighet. Ändå har vi fortfarande ett livsmedelssystem där både maten och produktionen är beroende av import. Det gör Sverige sårbart, säger Mikaela Johnsson.

LRF menar att Sverige nu behöver flytta fokus från kortsiktiga åtgärder till långsiktiga beslut som stärker den inhemska produktionen och minskar beroendet av omvärlden. I dag saknar Sverige nationella mål för försörjningsgrad av livsmedel. Men sedan förra året finns det färdiga förslag på målsättningar för livsmedelsstrategin - nu saknas bara beslut om att införa dessa. LRFs  analyser visar att Sverige skulle kunna producera omkring 80 procent av den mat som konsumeras i landet. 

– Vi kan stärka Sveriges försörjningsförmåga betydligt och samtidigt få den stärkta konkurrenskraft som vår näring så väl behöver. Med ökad svensk produktion av mat nära svenska konsumenter och en större inhemsk produktion av exempelvis drivmedel och gödsel kan vi minska beroendet och stå starkare i nästa kris, säger Mikaela Johnsson.

LRF efterlyser nu ett tydligare politiskt fokus på livsmedelsberedskap och att alla större beslut ska livsmedelssäkras. I dag hamnar livsmedelsproduktionen alltför ofta i skymundan när olika samhällsintressen vägs mot varandra. LRF menar att beslut om exempelvis miljöåtgärder, energi, transporter, markanvändning och klimatpolitik i högre grad behöver prövas mot hur de påverkar Sveriges möjlighet att producera mat. Ska Sverige stärka sin försörjningsförmåga måste maten väga tyngre när politiska prioriteringar görs.

Så har utvecklingen sett ut: 

20 juni 2017 – Riksdagen antar livsmedelsstrategin med målet att öka svensk livsmedelsproduktion.
2021 – LRF publicerar rapporten Varannan tugga är svensk.
21 mars 2025 – Regeringen presenterar Livsmedelsstrategin 2.0 för att öka svensk livsmedelsproduktion och stärka robustheten.
2025 – LRF:s nya beräkningar visar att 46,8 procent av livsmedelskonsumtionen fortfarande är importerad.

Starkt folkligt stöd för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen

Enligt LRF opinionsundersökningar anser 96 procent av hushållen att det är viktigt att Sverige kan producera mer av den mat vi äter inom landet. Sex av tio svenskar oroar sig för matbrist vid en kris, och nio av tio anser att ökad svensk livsmedelsproduktion är den viktigaste åtgärden för att stärka Sveriges försörjningsförmåga.