Europaparlamentet

EU-undersökning: En osäker värld ökar förväntningarna på EU

1.7.2026 07:17:45 CEST | Europaparlamentet | Pressmeddelande

Dela
  • 75 % av EU-medborgarna anser att EU är en stabil plats i en orolig värld – en ökning med 8 procentenheter sedan hösten 2025.
  • 74 % av de tillfrågade anser att deras lands EU-medlemskap är fördelaktigt. Detta är det högsta resultat som uppmätts för denna fråga i en Eurobarometerundersökning sedan den ställdes första gången 1983. Samma resultat har endast tidigare noterats 2025.
  • 68 % av de tillfrågade EU-medborgarna anser att EU bör få en viktigare roll i framtiden när det handlar om att skydda medborgarna mot globala kriser och säkerhetsrisker.
  • 73 % vill att EU ska få mer resurser för att möta globala utmaningar.

Samtidigt som de ekonomiska farhågorna växer värdesätter medborgarna freden, tryggheten och samarbetet i EU samt den livskvalitet som unionen erbjuder.

Resultatet av den senaste Eurobarometerundersökningen som publicerades på onsdagen visar att invånarna uppfattar EU som en fristad i den geopolitiska osäkerheten. 75 % av medborgarna anser att EU är en stabil plats i en orolig värld, vilket är en ökning med åtta procentenheter sedan oktober-november 2025. Detta är den näst högsta procentandelen som noterats de senaste tio åren. Motsvarande siffra bland de tillfrågade svenskarna är 89 %, en ökning med tio procentenheter.  

Den senaste tidens utveckling i världen har lett till att de tillfrågade fått en mer pessimistisk syn när det gäller framtiden: 58 % är pessimistiska (jämfört med 38 % som är optimistiska). Pessimismen i fråga om världens framtid har ökat med sex procentenheter sedan hösten 2025. Bland svenskarna svarade 68 % att de är pessimistiska, medan 31 % svarade att de är optimistiska. EU-medborgarnas allmänna sinnesstämning pendlar mellan osäkerhet (44 %) och hoppfullhet (43 %). Detta är de två känslor som medborgarna oftast väljer för att beskriva sitt aktuella sinnestillstånd. För svenskarnas del är lugn (55 %) och hopp (45 %) de två vanligaste svaren.

I en värld i förändring, där allianserna skiftar, anser 74 % av de tillfrågade att ett EU-medlemskap är fördelaktigt. Detta är en rekordhög nivå som endast tidigare uppmätts år 2025. Motsvarande siffra bland de tillfrågade svenskarna är 79 %.

EU:s bidrag till att skydda freden och stärka säkerheten betraktas som den centrala och allt viktigare fördelen med medlemskapet (40 %, en ökning med tre procentenheter sedan våren 2025). På andra plats (34 %) kommer det förbättrade samarbete mellan medlemsstaterna som går hand i hand med medlemskapet. Svenskarna tycker att det förbättrade samarbetet mellan Sverige och medlemsländerna är den viktigaste fördelen (71 %) medan EU:s bidrag till att upprätthålla fred och säkerhet kommer på andra plats (55 %).

Europaparlamentets talman Roberta Metsola sa: ”I en tid av global osäkerhet ser européer alltmer Europeiska unionen som en ledstjärna för stabilitet. I en orolig värld är det förtroendet Europas största tillgång. Det kommer med en tydlig förväntan om att vi agerar beslutsamt för att leverera säkerhet, välstånd och möjligheter för våra medborgare.”

Höga förväntningar på EU – mot större geopolitiskt oberoende 

För att stärka sin ställning i världen anser medborgarna att EU bör fokusera på försvar och säkerhet (39 %). Även energioberoendet anses av många (35 %) vara viktigt – en ökning med sex procentenheter sedan hösten 2025. På tredje plats ses konkurrenskraft och ekonomi som ytterligare ett prioriterat område. Svenskarna tycker främst att EU ska fokusera på EU:s värderingar, inklusive demokrati och mänskliga rättigheter för att stärka sin globala ställning (41 %), följt av energioberoende (36 %) och försvar och säkerhet (35 %).  

Med tanke på de många utmaningarna vill medborgarna att EU ska göra mer. 68 % av de tillfrågade EU-medborgarna och 82 % av svenskarna anser att EU bör spela en större roll i framtiden när det gäller att skydda medborgarna mot globala kriser och säkerhetsrisker. En övervägande majoritet av medborgarna vill att EU:s medlemsstater ska stå mer enade i det aktuella läget och säger att EU bör främja respekten för internationell rätt i alla länder (båda 90 %). Dessutom vill 73 % att EU ska få mer resurser för att möta globala utmaningar. Motsvarande siffror bland de tillfrågade svenskarna är 96 %, 93 % och 71 %.

God livskvalitet men rädsla för sänkt levnadsstandard 

Eurobarometerundersökningen från våren 2026 mäter även hur medborgarna uppfattar livskvaliteten i EU. I allmänhet ser de tillfrågade positivt på livskvaliteten: 83 % av EU-medborgarna säger att de är nöjda med sin livskvalitet, medan 17 % säger att de inte är det. 93 % av de tillfrågade svenskarna uppger att de är nöjda. Bland de EU-medborgare som då och då har svårt att betala sina räkningar sjunker siffran till 69 % och bland dem som mestadels kämpar med detta sjunker siffran till 40 %. Fysisk och psykisk hälsa (51 %) och den ekonomiska situationen (49 %) anses vara de viktigaste kriterierna för en god livskvalitet. Även svenskarna anser att fysisk och psykisk hälsa är det viktigaste kriteriet (72 %), medan socialt liv hamnar på en andra plats (70 %).

Nästan tre av tio EU-medborgare (29 %) förväntar sig att deras levnadsstandard kommer att sjunka under de kommande åren, jämfört med 50 % som tror att den förblir oförändrad och 18 % som tror att den kommer att öka. Motsvarande siffror bland de tillfrågade svenskarna är 15 %, 48 % och 36 %. Rädslan för sänkt levnadsstandard är mest uttalad i Frankrike (44 %), Portugal (39 %) samt Österrike och Tyskland (båda 38 %).

Inflationen – Europaparlamentet ska agera 

Uppfattningen om att ekonomin måste förbättras ligger i linje med EU-medborgarnas svar på frågan om vad de vill att Europaparlamentet ska prioritera. Medborgarna anser att parlamentet framför allt ska prioritera inflationen, de stigande priserna och ökade levnadsomkostnaderna (47 %, en ökning med sex procentenheter sedan hösten 2025). Denna fråga, som även prioriterats av de tillfrågade i tidigare undersökningar, har blivit allt viktigare och är nu den som står högst på listan med ett försprång på tolv procentenheter. Därefter följer ekonomin och skapandet av nya jobb (35 %, oförändrat) och EU:s försvar och säkerhet (34 %, oförändrat).

Svenskarnas svar på frågan skiljer sig från EU-snittet. De tycker att Europaparlamentet i första hand ska prioritera miljö och klimatförändringar (49 %), följt av demokrati och rättsstatsprincipen (43 %) och EU:s försvar och säkerhet (38 %).

EU och dess parlament – en motståndskraftig demokrati

De allmänna indikatorerna i Eurobarometerundersökningen våren 2026 som mäter hur nöjda medborgarna är med EU och Europaparlamentet är nästan oförändrade. Det finns dock ett slående undantag. 59 % av de tillfrågade säger nu att de är nöjda med hur demokratin fungerar i EU. Det är en ökning med fem procentenheter sedan november 2025 och motsvarar den rekordnivå som registrerades 2022. 72 % av de tillfrågade svenskarna uppger att de är nöjda.

Resultaten i sin helhet finns tillgängliga på Eurobarometerns webbplats.

Bakgrund 

Europaparlamentets Eurobarometerundersökning våren 2026 genomfördes av forskningsbyrån Verian den 9 april–4 maj 2026 i alla 27 EU-länder. Undersökningen genomfördes personligen. Därtill användes videointervjuer (CAVI) i Cypern, Danmark, Finland, Malta och Sverige. Totalt genomfördes 26 421 intervjuer. Resultaten för EU som helhet har viktats utifrån befolkningsstorleken i varje land.    

Kontakter

Om oss

Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution och stiftar EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentets presstjänst levererar fullständig och opartisk information till media och svarar på pressfrågor om Europaparlamentets dagliga verksamhet samt hjälper Europaparlamentariker i deras kommunikationsverksamhet.

Följ Europaparlamentet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Europaparlamentet

Nya genomiska metoder för växter för att främja innovation inom hållbart jordbruk17.6.2026 13:54:34 CEST | Pressmeddelande

Nya genomiska metoder delas in i två kategorier (NGT-1 och NGT-2), med olika rättsliga krav NGT-2-växter omfattas även fortsättningsvis av de befintliga reglerna för genetiskt modifierade organismer (GMO) De nya genomiska teknikerna kan patenteras, men jordbrukare skyddas för att garantera överkomliga priser och rättvis tillgång Detta minskar jordbrukarnas importberoende och förbättrar deras konkurrenskraft

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye