Neuroförbundet

Ny enkätundersökning: Många kroniskt sjuka är beroende av närstående för att klara av sin ekonomi

17.8.2026 09:34:23 CEST | Neuroförbundet | Pressmeddelande

Dela

Att vara kroniskt sjuk är dyrt och kan i värsta fall leda till kronisk fattigdom. Det visar en ny undersökning som Reumatikerförbundet och Neuroförbundet har genomfört tillsammans och som har besvarats av över 7000 medlemmar.

Eva Helmersson, förbundsordförande, Neuroförbundet, foto: Theresia Köhlin
Eva Helmersson, förbundsordförande, Neuroförbundet, foto: Theresia Köhlin

De flesta av respondenterna klarar av grundkostnaderna i hushållet varje månad, men så fort det handlar om utgifter utöver de mest grundläggande blir det problem för många.

- Att ständigt leva på marginalen och känna ekonomisk stress tär på psyket. Den som inte ser någon ljusning mår ofta dåligt i både kropp och själ, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.

Nästan en tredjedel av respondenterna kan inte betala en oförutsedd utgift på 14 000 kronor och över 30 procent uppger att sjukdomsrelaterade kostnader, exempelvis utgifter för läkemedel, läkarbesök, hjälpmedel, rehabilitering och sjukresor, påverkar hushållsekonomin i hög eller mycket hög utsträckning. I det segment som omfattar personer som är sjukskrivna, har sjukersättning, är arbetssökande eller har försörjningsstöd är det nästan 60 procent som inte kan betala en oförutsedd utgift på 14 000 kronor. I SCB:s vanliga befolkningsstatistik är motsvarande siffra cirka tolv procent.

Över 40 procent har behövt använda sparade medel, lån eller hjälp från andra för att täcka kostnader som är kopplade till sjukdomen. Och nästan 23 procent anger att de är i behov av regelbunden ekonomisk hjälp från en anhörig för sin egen försörjning. I den gruppsom omfattar sjukskrivna, arbetssökande och personer med försörjningsstöd är siffran hela femtio procent.

- Om du inte har tur att ha en närstående som kan bidra, pengar på banken eller saker att sälja när du blir sjuk – ja, då kan du förvänta dig ett liv som kroniskt fattig, säger Lotta Håkansson.

En av enkätens slutfrågor löd så här: Om din ekonomiska situation skulle försämras ytterligare, upplever du då att du har någon buffert eller möjlighet att hantera detta? Nej, svarar nästan 30 procent. I gruppen sjukskrivna och arbetssökande är siffran hela 54 procent.

- Bakom alla siffror i vår enkät finns människor som vill dra sitt strå till stacken, jobba efter förmåga och ha en meningsfull vardag. Glöm inte bort oss i valrörelsen, säger Eva Helmersson, förbundsordförande, Neuroförbundet.

Fakta: Reumatikerförbundet och Neuroförbundet har tillsammans över 50 000 medlemmar i hela landet. Mer information om förbunden finns på reumatiker.se samt neuro.se

Nyckelord

Kontakter

Om oss

Neuroförbundet är en partipolitiskt oberoende intresseorganisation för människor i Sverige som lever med neurologiska diagnoser eller symtom samt deras familj och anhöriga. Vi finns för att ge våra medlemmar information, stöd och framtidstro.

Vårt mål är att personer som lever med neurologiska diagnoser ska ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Utgångspunkten är att alla har rätt till ett värdigt liv.

Följ Neuroförbundet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Neuroförbundet

Neuroförbundet utlyser 5 miljoner till MS-forskning10.4.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Neuroförbundet, Sveriges ledande intresseorganisation för personer med neurologiska diagnoser, tillkännager idag utlysningen av sitt årliga stora forskningsanslag på 5 miljoner kronor. I år riktas anslaget specifikt mot forskning om multipel skleros (MS). Satsningen ska bidra till snabbare framsteg i behandlingen av MS och på sikt ge människor som lever med diagnosen bättre möjligheter till ett självständigt och värdigt liv.

Neuroförbundet satsar 1,2 miljoner på forskning om snävare LSS-tillämpning28.11.2025 14:02:37 CET | Pressmeddelande

Neuroförbundet beviljar 1,2 miljoner kronor till en ny forskningsstudie vid Marie Cederschiöld högskola som ska granska kommunernas allt mer restriktiva tillämpning av LSS. Studien genomförs av docent Ola Segnestam Larsson och professor Magnus Tideman och ska kartlägga varför kommunerna tar fram egna riktlinjer, hur dessa styr besluten och vilka konsekvenser de får för individers vardag och rättssäkerhet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye