Var fjärde rökare och var tredje snusare slänger på marken
31.8.2026 07:55:00 CEST | Håll Sverige Rent | Pressmeddelande
Var fjärde rökare och nästan var tredje snusare uppger att de slänger sin fimp eller prilla på marken. Samtidigt tycker 78 % av nikotinanvändarna i Sverige att de är bättre än andra på att inte skräpa ner. Bland de som erkänner att de skräpar ner säger sex av tio att de skulle ändra sitt beteende om de hade bättre kunskap om att produkten inte bryts ner. Det visar en ny Novusundersökning som gjorts på uppdrag av Håll Sverige Rent.

Nikotinprodukter är en stor del av skräpet i Sverige
Nästan vartannat skräp på gatan är en fimp, och tillsammans utgör fimpar och snus nästan 70 procent av skräpet i svenska städer. Det visar den nationella skräpmätning som Håll Sverige Rent genomförde på uppdrag av Naturvårdsverket under 2025.
Även vejps har blivit ett allt vanligare skräp i takt med att användningen ökat, inte minst bland unga. Fimpar och snus innehåller plast och tungmetaller som blir kvar i naturen. Vejps är ett särskilt problematiskt skräp eftersom de innehåller batterier och elektronik och därför ska lämnas som elavfall, inte slängas i en vanlig papperskorg.
Men hur ser nikotinanvändarna själva på nedskräpningen? Och hur vanligt är det egentligen att de slänger sina nikotinprodukter på marken?
I juni 2026 lät Håll Sverige Rent Novus undersöka nikotinanvändarnas beteenden, kunskaper och attityder kring nikotinanvändning och nedskräpning. Undersökningen omfattar 1 084 svenskar i åldern 16–84 år som röker, snusar och/eller vejpar regelbundet.
Nästan åtta av tio tycker att de själva skräpar ner mindre än andra
Hälften av alla nikotinister tycker att nedskräpning av snus, fimpar och vejps är ett stort problem i Sverige. Rökare tycker i högre grad än andra nikotinanvändare att det är ett stort problem, medan snusare i högre grad upplever det som ett mindre problem.
Samtidigt finns en tydlig skillnad mellan synen på nedskräpning och det egna beteendet. Trots att var fjärde rökare och nästan var tredje snusare uppger att det händer att de slänger fimpar eller prillor på marken, tycker hela 78 procent av nikotinanvändarna att de själva är bättre än andra på att undvika nedskräpning.
Samtidigt är det få som vill förknippas med nedskräpning. 65 procent uppger att de skulle skämmas om någon såg dem slänga en fimp, prilla eller vejp på marken. En av fem uppger däremot att de inte skulle skämmas. Kvinnor är överrepresenterade bland dem som uppger att de skulle skämmas, medan män i högre grad svarar att de inte skulle skämmas. Män är också överrepresenterade bland dem som erkänner att de slänger fimpar och snus på marken.
– Det finns en nonchalans kring nedskräpningen. Att slänga en fimp eller prilla på marken är både olagligt och skadligt för vår gemensamma miljö, men ändå är det många som gör det. Här behöver vi fortsätta arbeta för att förändra beteenden och öka kunskapen om konsekvenserna, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent.
Samtidigt uppger drygt nio av tio nikotinister att de tycker att det är rätt med böter för att fimpa eller slänga sin prilla på gatan. En majoritet tycker att dagens bötesbelopp på 800 kronor är lagom.
Mer kunskap kan få fler att sluta skräpa ner
Undersökningen visar samtidigt på en möjlig väg framåt. 59 procent av de som själva slänger snusprillor eller cigarettfimpar på marken tror att de skulle undvika att göra det om de hade kunskap om att produkten inte är nedbrytbar.
– Det betyder att det finns stor potential i att minska nedskräpningen genom något så enkelt som att informera om vad produkterna innehåller och vad som händer när de hamnar i naturen, säger Joakim.
Nära sju av tio tror också att fler papperskorgar och askkoppar skulle leda till mindre nedskräpning från nikotinprodukter.
Nästan var tredje snusare slänger prillan på marken
Snusare är de nikotinister som i högst grad erkänner att de skräpar ner. Nästan var tredje snusare, 29 procent, uppger att det händer att de slänger sin prilla på marken. Det är en minskning jämfört med 2020, då motsvarande andel var 44 procent.
Samtidigt visar Håll Sverige Rents skräpmätningar ingen signifikant minskning av mängden snusprillor i miljön. En möjlig förklaring är att fler personer snusar i dag. Även om en mindre andel uppger att de slänger prillan på marken kan mängden snus som hamnar i miljön därför fortfarande vara hög.
Bland lössnusare är det ännu vanligare att snuset hamnar på marken. 55 procent uppger att det händer att de slänger snus på marken.
Fyra av tio spolar ner snuset i toaletten
Det är inte bara på marken som använda snusprillor hamnar. 39 procent av snusarna uppger att det händer att de spolar ner snus i toaletten. Av de som gör det uppger 76 procent att det sker minst någon gång i veckan. Bland lössnusare är andelen som gör det minst någon gång i veckan ännu högre, 87 procent.
– Det är lätt att tänka att en använd snusprilla inte gör någon större skillnad. Men när många gör samma sak blir det ett miljöproblem. Snus ska varken slängas på marken eller spolas ner i toaletten. Här behöver vi höja kunskapen om vad man ska göra med sitt snus när det är förbrukat, säger Joakim.
73 procent av snusarna vet inte att en snusprilla innehåller plast.
Vejps – ett nytt och problematiskt skräp
Vejpargruppen i undersökningen är liten och resultaten bör därför tolkas med stor försiktighet. Bland de 37 vejpare i enkäten svarar nära sex av tio att de slänger sin använda vejp i papperskorgen.
– De tror säkert att de gör rätt. Men en använd vejp ska inte slängas i den vanliga papperskorgen, utan lämnas som elavfall. Återigen ser vi att kunskapen om hur olika nikotinprodukter ska hanteras när de är förbrukade är för låg, säger Joakim.
Några snabba resultat från undersökningen
- 78 procent av nikotinanvändarna tycker att de själva är bättre än andra på att undvika att skräpa ner.
- 65 procent skulle skämmas om någon såg dem slänga en fimp, prilla eller vejp på marken.
- 59 procent av de som själva slänger fimp eller prilla på marken tror att de skulle undvika det om de visste att produkten inte är nedbrytbar.
- 24 procent av rökarna uppger att det händer att de slänger fimpen på marken.
- Rökare som slänger fimpar på marken uppskattar att de slänger 1,5 fimpar per dag.
- 29 procent av snusarna uppger att det händer att de slänger prillan på marken. 2020 var motsvarande andel 44 procent.
- Snusare som slänger prillor på marken uppskattar att de slänger 1,6 prillor per dag.
- 39 procent av snusarna uppger att det händer att de spolar ner snus i toaletten.
- 59 procent av rökarna vet eller tror att cigarettfimpar innehåller plast.
- 73 procent av snusarna vet inte att en snusprilla innehåller plast.
- 68 procent tror att fler papperskorgar och askkoppar skulle minska nedskräpningen.
- Nio av tio nikotinanvändare tycker att man ska få böter för att slänga fimpar, snus och vejps på marken. 65 procent tycker att dagens bötesbelopp på 800 kronor är lagom.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Stiftelsen Håll Sverige Rent. Totalt genomfördes 1 084 webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel bland personer 16–84 år som röker, snusar och/eller vejpar regelbundet. Fältperioden var 10–24 juni 2026. Resultaten är representativa för den aktuella målpopulationen.
Vejpargruppen består av 37 personer och resultaten för denna grupp ska därför tolkas med stor försiktighet.
Nyckelord
Kontakter
Joakim BrodahlVice vd / Chef Relationer & PåverkanHåll Sverige Rent
Tel:070-728 64 50joakim.brodahl@hsr.seCecilia LiedbergPR-ansvarigHåll Sverige Rent
Tel:076-807 03 25cecilia.liedberg@hsr.seBilder


Dokument
Om oss
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
Organisationens namn skrivs Håll Sverige Rent, med stor begynnelsebokstav, i enlighet med svenska skrivregler för egennamn.
Följ Håll Sverige Rent
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent
Kräftfiske: så undviker du att kräftburarna blir skräp25.8.2026 10:05:00 CEST | Pressmeddelande
Kräftfiskesäsongen är i full gång, men bakom traditionen lurar en allvarlig miljöbov. Varje år lämnas mängder av fiskeredskap kvar i våra sjöar och vattendrag, där de fortsätter att fånga och döda djur – helt i onödan. Med fler människor ute på fiskeäventyr ökar risken för så kallat spökfiske. – Därför måste alla som fiskar kräftor veta vad som gäller och ta ansvar för sin utrustning, säger Eva Blidberg, havsexpert på Håll Sverige Rent.
Hela Sverige plockar skräp på World Cleanup Day – varje kilo gör dubbel nytta17.8.2026 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Den 20 september, i samband med FN:s internationella World Cleanup Day, går människor över hela Sverige ut för att plocka skräp. Förra året deltog 142 000 personer och tillsammans plockade de 250 ton skräp. I år går JM Dahls stiftelse in som partner och matchar mängden insamlat skräp med pengar till Håll Sverige Rents förebyggande arbete mot nedskräpning.
EU:s nya förpackningsregler börjar gälla – påverkar plastpåsar, flerpacksvaror och takeaway12.8.2026 07:40:00 CEST | Pressmeddelande
Idag, den 12 augusti 2026, träder EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) i kraft i Sverige. Inom de närmsta åren kommer olika delar av förordningen börja gälla, bland annat förbjuds både plastpåsar för frukt och grönt och plastomslag för att bunta flerpacksvaror. Det ska också införas påfyllningsstationer för lösviktsvaror i större butiker och engångsartiklar i plast förbjuds på restauranger om gästen äter på plats.
Skräpboten fyller femton år – används bara i var fjärde kommun7.7.2026 07:40:00 CEST | Pressmeddelande
Den 10 juli fyller den svenska skräpboten 15 år. Trots att nedskräpning är olagligt i hela Sverige har tre av fyra kommuner inte delat ut en enda skräpbot under 2026. Under årets första halvår utfärdades totalt 194 böter, där Malmö, Halmstad och Uppsala toppar statistiken.
Två år med fastsatta korkar – så har det gått29.6.2026 07:50:00 CEST | Pressmeddelande
Det har nu gått två år sedan kravet om att plastkorkar ska sitta fast på dryckesförpackningar infördes i Sverige. Kravet är en del av EU:s engångsplastdirektiv och syftar till att minska nedskräpning av plast i natur och hav. Redan nu syns tecken på att lagen gett effekt i stadsmiljö: antalet skräpiga korkar har minskat med 62 % i svenska städer. Men på stränder längs Västerhavet är korkarna ett fortsatt vanligt skräp.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum