Ny undersökning: Åtta av tio vill rusta maten som försvaret

Hushållen uppmanas att ha tillräckligt med mat och andra förnödenheter för att klara sig i minst en vecka. Men Sveriges livsmedelsberedskap börjar på gårdarna, där produktionen måste fungera varje dag. Vid elavbrott eller stoppade leveranser kan tillgången till reservkraft, bränsle, vatten, foder och andra kritiska insatsvaror avgöra hur länge gården kan fortsätta.

– Det går inte att lagra mat som inte har producerats. Som lantbrukare vet jag att djuren behöver vatten och foder, mjölken kylas och maskinerna fungera varje dag – oavsett om det är fred eller kris. Matberedskapen börjar på gårdarna, säger Mikaela Johnsson, lantbrukare och vice förbundsordförande i LRF med ansvar för beredskapsfrågor.

Svenskarna vill minska Sveriges sårbarhet

Undersökningen visar att:

• 80 procent vill att Sverige prioriterar förmågan att producera mat i samma utsträckning som försvaret.
• 76 procent vill ha ett nationellt mål för hur stor del av maten som konsumeras i Sverige som också ska produceras här.
• 68 procent anser att ett av de viktigaste målen för livsmedelsberedskapen är att Sverige ska vara så oberoende av importerad mat som möjligt.
• 65 procent ser Sveriges sårbarhet vid kris eller krig som en av de största riskerna med ett alltför stort importberoende.
• 51 procent har litet förtroende för att Sverige kan försörja befolkningen med mat vid en längre internationell kris.
  
  

Av dem som vill se ett nationellt produktionsmål anser de flesta att Sverige ska kunna producera minst två tredjedelar av maten vi äter. Det motsvarar sammantaget sex av tio svenskar.

– Svenska folket ser sambandet mellan matproduktion, importberoende och beredskap. Ska det finnas mat att fördela i en kris måste den först produceras. Det kräver konkurrenskraftiga lantbruksföretag som kan investera i produktion och beredskap, säger Mikaela Johnsson.

Enigheten måste bli handling

Undersökningen visar också att 79 procent vill att nästa regering gör mer för att stärka Sveriges livsmedelsproduktion. Mindre än en procent vill att den ska göra mindre.

Men enighet om målet räcker inte. Investeringar i reservkraft, vattenförsörjning och ökad produktion kräver förutsägbara villkor. Dyra och utdragna tillståndsprocesser och myndighetskrav som går längre än lagstiftningen kräver, kan i stället försena eller stoppa investeringar som Sverige behöver.

LRF vill att den nya regeringen ska:

1. Livsmedelssäkra politiska beslut, så att konsekvenserna för Sveriges förmåga att producera mat alltid analyseras.
2. Korta och förenkla tillståndsprocesserna samt säkerställa att myndigheternas villkor inte går utöver lagstiftningen.
3. Möjliggöra investeringar som ökar matproduktionen, stärker gårdarnas beredskap och driver den gröna omställningen.

– Sveriges lantbrukare tar sitt ansvar genom att producera maten. Men den enskilda lantbrukaren kan inte ensam bära ansvaret för Sveriges livsmedelsförsörjning. Nu måste nästa regering röja hindren ur vägen så att produktionen och beredskapen kan stärkas, säger Mikaela Johnsson.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Verian på uppdrag av LRF den 29 juli–5 augusti 2026. Totalt deltog 1 048 personer i åldrarna 18–84 år.