Inbjudan till Bokmässan och teaterns medverkande på Dramascenen.

Under mässdagarna medverkar flera av teaterns aktuella konstnärliga profiler i samtal och programpunkter om scenkonst, litteratur och berättande.

Det finns möjlighet att boka intervjuer med samtliga medverkande i anslutning till programpunkterna.

För intervjubokningar, pressförfrågningar eller ytterligare information, vänligen kontakta:

Veronica Horvath
Marknadsansvarig och presskontakt: veronica.horvath@helsingborg.se

Tel: 0709 956170

"Liken vi begravde" av Lina Wolff blir teater! Lördag 26 sept 16.00-16.20

Medverkande: Moqi Simon Trolin, Lina Wolff

Monter: B07:60

Arrangör: Helsingborgs stadsteater

Liken vi begravde är Lina Wolffs Augustprisbelönade roman - en storslagen, mörk och djupt mänsklig berättelse om systraskap, våld, längtan och de spår som aldrig riktigt försvinner. Med sitt egensinniga språk, sin svarta humor och sin skarpa blick för människans villkor har Lina Wolff skapat en roman som berört läsare och kritiker över hela landet. I den skånska myllan möts det brutala och det poetiska, vardag och myt, ljus och mörker. Våren 2028 får romanen nytt liv när Helsingborgs stadsteater sätter upp Liken vi begravde som teaterföreställning!

Inför premiären möts Lina Wolff och teaterchef, samt konstnärlig ledare, Moqi Simon Trolin, i ett samtal om den kreativa resan från bok till scen. Vad händer när en roman lämnar läsarens fantasi och blir levande teater? Vilka möjligheter och utmaningar rymmer en dramatisering? Och vad var det som fick Helsingborgs stadsteater att falla för just denna berättelse?

Ett unikt tillfälle att komma nära en av vår tids främsta författare, och att få en första inblick i ett av Helsingborgs Stadsteaters mest spännande, framtida projekt.

Vad händer när vi lyssnar på de missnöjda? Söndag 27 sep 10:30-10.50

Medverkande: Moqi Simon Trolin, Johanna Lindell, John Hanse, EliSophie André, Lisa Pelling

Monter: B07:60

Arrangör: Helsingborgs stadsteater

En fördjupande paneldiskussion om de konstnärliga och etiska överväganden som omgav Helsingborgs Stadsteaters uppsättning av Det svenska missnöjet. Hur resonerade teatern inför valet att gestalta starka och ibland obekväma röster? Vilket ansvar bär scenkonsten i mötet med publiken - och går det, eller bör man ens förbereda den? Vad säger författarna om att få sin bok tolkad och sedan dramatiserad?

Samtalet rör sig i gränslandet mellan konst och samhälle: tar teatern ställning, och i så fall för vad? Här utforskas scenen som ett demokratiskt rum, där även åsikter vi inte delar får kropp, röst och utrymme. Vad väcks i oss när vi konfronteras med perspektiv som skaver - och vad händer när vi försöker förstå det vi helst vill ta avstånd från?

Ett tankeväckande möte som inte erbjuder enkla svar, men som öppnar upp för reflektion, dialog och en djupare förståelse av både konsten och oss själva.

Att spela en utmanande pjäs för skolungdomar söndag 27 sept 13.30-13.50

Medverkande: Moqi Simon Trolin, John Hanse, EliSophie André

Monter: B07:60

Arrangör: Helsingborg stadsteater

Det svenska missnöjet spelades inte enbart för en vuxen publik, utan nådde även gymnasieelever från årskurs 1 - ett medvetet och modigt val som väckte både engagemang och eftertanke. Beslutet att bjuda in unga åskådare föregicks av ingående samtal och överväganden: hur förbereder man skolungdomar på att möta en föreställning där rasistiska åsikter och röster inte bara gestaltas, utan riktas rakt mot dem från scenen?

Här stod teatern inför en av sina mest brännande frågor: vilket ansvar bär scenkonsten när den konfronterar, utmanar och ibland skaver mot sin publik?

I arbetet kring Det svenska missnöjet blev just detta en central del av processen. Förberedelserna handlade inte bara om pedagogiska insatser, utan om att skapa ett sammanhang där upplevelsen kunde tas emot, bearbetas och diskuteras vidare - i klassrummet, i foajén och inom ensemblen själv. Det väckte frågor om gränser, om empati och om teaterns unika möjlighet att öppna upp svåra samtal - inte genom att ge enkla svar, utan genom att våga ställa de svåraste frågorna.

I spänningsfältet mellan konstnärlig frihet och socialt ansvar blev Det svenska missnöjet ett exempel på hur teatern kan fungera som en plats där samtidens mest komplexa frågor får ta kropp, röst och form - och där publiken, oavsett ålder, bjuds in att inte bara betrakta, utan att känna, reflektera och reagera.