Riksbanken höjer styrräntan tre gånger i rad

– Det vore anmärkningsvärt om inflationen inte går upp påtagligt kommande månader. Vi har en giftig cocktail med flera negativa omvärldsfaktorer och där vi inte heller ser några som helst hoppfulla tecken på att saker och ting kommer att utvecklas åt det bättre i närtid - snarare tvärtom, säger Robert Boije chefsekonom på SBAB. 

Riksbanken antas höja styrräntan i november, december och februari

Svensk inflation har uppvisat stor motståndskraft mot de höga drivmedelspriserna i omvärlden. Detta samtidigt som efterfrågan i svensk ekonomi äntligen tagit betydligt bättre fart. Inflationseffekten har dämpats och maskerats av tillfälliga politiska åtgärder som till viss del snart löper ut. Den största prispåverkande effekten av stigande priser på råolja uppstår dessutom normalt med ganska många månaders fördröjning. 

Inför vintern ligger de tyska gaslagren på historiskt låga nivåer samtidigt som naturgaspriserna har trendat upp under en stor del av året. Det skapar oro även för stigande elpriser i Europa som helhet och Sverige. De globala fraktpriserna ligger åter på kraftigt förhöjda nivåer och det globala livsmedelsprisindexet fortsätter att klättra uppåt. Den tidigare förhoppningen om en snar öppning av Hormuzsundet har grusats samtidigt som trafiken genom, det för olja- och andra råvaror viktiga, Bab el-Mandebsundet också har begränsats. Trots en liten rekyl uppåt den allra senaste tiden har därtill kronan försvagats kraftigt mot den amerikanska dollarn och ganska mycket även mot euron sedan i våras. Det bidrar till högre importpriser.

– Vi har hoppat lite mellan en första höjning av styrräntan i november respektive december, vid sidan av en höjning även i februari, men går i denna prognos tillbaka till november. Dessutom lägger vi nu till en tredje höjning. Novemberhöjningen motiveras i första hand av det bättre konjunkturläget och de två höjningarna därefter av förväntad ökad inflation. Om Riksbanken kan mota Olle i grind minskar risken för en betydligt mer aggressiv räntehöjning senare, säger Robert Boije.

Höjd lång realränta pressar även upp nivån på jämviktsstyrräntan

Det är svårt att bedöma nivån på jämviktsstyrräntan. Det är den nivå som styrräntan kan antas ligga på då ekonomin är i balans samtidigt som inflationen ligger stabilt på Riksbankens mål på 2 procent. SBAB har gjort en djupare analys av var de lite längre räntorna är på väg (ett arbete som kommer att publiceras i en ny insiktsrapport senare i höst) som pekar mot att den långa realräntan i svensk ekonom har gått upp något, vilket också borde dra upp jämviktsstyrräntan.

– I vår nya ränteprognos har vi utgått från att jämviktsstyrräntan nu ligger på 2,25 procent. Det är 0,25 procentenheter högre än vad vi tidigare antagit. Det påverkar också vår syn på den rörliga bolåneräntan framöver, säger Robert Boije.

De rörliga bolåneräntorna upp med 0,75 procentenheter till början av nästa år

Med två höjningar av styrräntan med vardera 0,25 procentenheter mot slutet av året och ytterligare en lika stor höjning i februari kommer den rörliga bolåneräntan (mätt som snittränta på hela bolånemarknaden) stiga med 0,75 procentenheter till början av nästa år.

– För bolånetagare med rörlig ränta hoppas jag att vi får fel i vår prognos om en betydande uppgång i både inflationen, styrräntan och de rörliga bolåneräntorna. Hur orolig ska man då vara som bolånetagare? Höjningen motsvarar knappt 440 kronor i månaden efter ränteavdrag per miljon man har i bolån. För majoriteten av alla bolånetagare kommer det vara hanterbart men för hushåll med stora lån i förhållanden till inkomsten kommer det bli mer kännbart, säger Robert Boije.

– Som bolånetagare bör man ta höjd för att bolåneräntorna kommer att ligga i spannet knappa 3,5 till dryga 4,0 procent, beroende på bindningstid, men inte utesluta att räntan kan gå upp lite till, säger Robert Boije.

Valet av räntebindningstid långt ifrån självklart

Givet prognosen blir det billigast att välja rörlig bolåneränta jämfört med samtliga längre bindningstider. Skillnaden är dock liten mellan rörlig bolåneränta och ett års bindningstid, men ökar därefter i takt med stigande bindningstid. 

– Valet av räntebindningstid är långt ifrån givet. Rörlig ränta framstår, givet vår prognos, som billigast men behöver inte vara rätt val för den som inte gillar osäkerhet och/eller som har små marginaler i sin ekonomi. Skillnaden mot framför allt ett års bindningstid framstår som ganska liten. Samtidig ska man komma ihåg att omvärldsutvecklingen och därmed även prognosen är osäker, säger Robert Boije.

Se pressmeddelande (med ett urval av tabeller och diagram från rapporten) samt rapporten Boräntenytt i bifogade filer.