Kortare arbetsvecka gör maten fem procent dyrare

Kravet på kortare arbetstid har återkommit i den politiska debatten, bland annat i form av förslag om en stegvis förkortning till 35 timmar. Att gå från 40 till 35 timmar med samma månadslön höjer arbetskostnaden per timme med 14,3 procent – lika mycket som flera års normala avtalshöjningar på en gång.

Bibehållen lön är inte samma sak som bibehållen köpkraft. När arbetet blir dyrare i varje led från gård till butik hamnar notan till slut på hushållens matkvitto, säger Petter Danielsson, chefsekonom på Gröna arbetsgivare

Analysen följer en hundralapp i matbutiken genom hela livsmedelskedjan: lantbruk, livsmedelsindustri, grossist och butik. Arbetskostnaderna står för 27–34 procent av butikspriset på svenskproducerad mat, beroende på beräkningssätt och om lantbrukarnas eget arbete räknas in. Med rörelsemarginaler på omkring 2–3 procent i kedjan som helhet finns inget utrymme att bära kostnadsökningen, som därför hamnar i butikspriset.

Livsmedelskedjan har rörelsemarginaler på ett par procent. Det finns inget att ta av. Kostnaden hamnar i butikspriset och svensk mat tappar mot importen. Arbetstiden bör därför även fortsättningsvis förhandlas av parterna, utifrån varje branschs förutsättningar, och räknas av mot löneutrymmet, säger Petter Danielsson

Svensk mat tappar mot importen. Matmomsen påverkar svensk och importerad mat lika. En svensk arbetstidsförkortning gör det inte. Importerad mat blir dyrare bara genom svensk handel och distribution, 2,1–2,6 procent, medan svensk mat fördyras i varje led från gård till butik. Analysen pekar på att efterfrågan på svenskproducerade livsmedel i butik minskar med 3,5–4,6 procent.

Livsmedelsberedskapen försvagas. En arbetstidsförkortning innebär 12,5 procent färre timmar per heltidsanställd. Redan i dag råder brist på bland annat slaktare, bagare, djurskötare och växtodlare, så de förlorade timmarna kan svårligen ersättas med nyrekryteringar. Då minskar produktionskapaciteten, i direkt konflikt med livsmedelsstrategins mål om ökad svensk produktion och stärkt livsmedelsberedskap.

Effekten kan bli större på sikt. Beräkningen fångar enbart arbetskostnaderna i den löpande produktionen. När maskiner och annan utrustning ska ersättas blir även nyinvesteringarna dyrare, vilket kan höja priserna ytterligare.

Fakta: arbetstidsförkortning till 35 timmar med bibehållen lön

• Arbetskostnaden per timme ökar med 14,3 procent.
• Svenskproducerad mat blir 4,3–5,5 procent dyrare i butik, importerad mat 2,1–2,6 procent.
• En barnfamilj med matutgifter på cirka 120 000 kronor om året får 5 200–6 600 kronor högre kostnader om den handlar svenskt.
• Den tillfälligt halverade matmomsen sänker priserna med som mest 5,4 procent och kostar staten cirka 37 miljarder kronor 2026–2027. Momsen återgår till 12 procent 2028.
• Efterfrågan på svenskproducerad mat i butik beräknas minska med 3,5–4,6 procent.

Om analysen

Analysen Dyrare mat med kortare arbetsvecka är skriven av Petter Danielsson, chefsekonom på Gröna arbetsgivare, och bygger på underlag från bland annat Konkurrensverket, LRF, Jordbruksverket och SCB:s input-output-tabeller. Hela analysen finns bifogad.

I dag publicerar DI Debatt en debattartikel av Petter Danielsson och Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen, baserad på analysen: https://www.di.se/debatt/priset-for-kortare-arbetsvecka-hamnar-pa-matkvittot/