Kortare vårdköer kräver mer än en ny vårdgaranti

Vårdförbundet är positiva till flera av förslagen som innebär att patienter snabbare ska få besked, medicinska bedömningar och vård, samtidigt som fler delar av vårdprocessen omfattas av vårdgarantin. Det kan stärka både tillgängligheten och patienternas ställning i hälso- och sjukvården. 

Men Vårdförbundet ser risker med att reformen inte kommer leda till kortare köer om den inte följs av åtgärder som stärker vårdens kapacitet. 

– Det är bra att patientens behov sätts tydligare i centrum. Men politiker måste vara ärliga med att vårdköer inte kortas enbart genom nya tidsgränser i lagstiftningen. De kortas i första hand genom att vården har tillräckligt med kompetens, resurser och hållbara villkor, säger Sophia Godau, förbundsordförande i Vårdförbundet. 

En av de mest betydelsefulla förändringarna är att medicinska bedömningar ska kunna göras av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som har rätt kompetens för uppgiften. Dessutom föreslås att diagnostiken ingår i vårdgarantin.  

– Vi välkomnar att vården tar ett steg bort från gamla stuprör och bättre använder den kompetens som redan finns. När rätt profession möter rätt patient i rätt tid kan vården bli både snabbare och mer patientsäker, säger Sophia Godau. 

Vårdförbundet ser också positivt på att vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin föreslås bli lagstadgad och att utredningar och undersökningar inkluderas i garantin. 

Förbundet efterlyser också ett tydligare helhetsperspektiv. Om belastningen flyttas mellan olika delar av vårdkedjan, i stället för att minska, finns en risk att problemen bara byter plats. 

– En vårdgaranti ska göra vården mer tillgänglig för patienterna, inte skapa nya flaskhalsar i systemet, menar Sophia Godau. 

Vårdförbundet lämnar i dag sitt remissvar på utredningen Behovsstyrd vård (SOU 2026:38). Den nya vårdgarantin föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.  

Läs remissvaret under dokument nedan.