Lantbrukarnas Riksförbund

Regeringens linje i EU-budgeten hotar livsmedelssäkerheten

29.10.2026 14:17:54 CET | Lantbrukarnas Riksförbund | Pressmeddelande

Dela

Efter tisdagens möte mellan EU:s jordbruksministrar står frågan om finansieringen av unionens framtida matproduktion fortfarande olöst. Samtidigt visar en ny medlemsundersökning från LRF att vid ett scenario med minskade jordbruksersättningar och dyrare diesel och gödsel skulle mer än hälften behöva avstå investeringar och en tredjedel avveckla verksamhet. 

Palle Borgström
Palle Borgström Foto: Kate Gabor Inga begränsningar

Stöd till unga som vill bli bönder och större utrymme att anpassa ersättningarna till svenska förhållanden. Det är några av delarna i den förhandlingslinje för nästa jordbrukspolitik som EU:s jordbruksministrar enades om under tisdagen i Bryssel. LRF välkomnar framsteget och kräver att regeringen försvarar pengarna som ska göra mer mat och starkare beredskap möjligt.

– Svenska bönder kan och vill producera mer. Men kommande skördar börjar med att någon vågar investera, ta över gården och tro på framtiden. Regeringens position vad gäller EU-budgeten, vilket skulle innebära en minskning på närmare 25% av jordbruksbudgeten, kommer att omöjliggöra en hel del av de investeringar vi behöver göra för att stärka livsmedelsberedskapen, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Överenskommelsen den 26 oktober gäller delar av regelverket för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, under perioden 2028–2034. LRF ser positivt på att medlemsländerna får utrymme att anpassa ersättningarna till nationella förhållanden.

Överenskommelsen är ett steg i förhandlingarna, men inget slutligt beslut. Europaparlamentet behöver också ta ställning innan parterna kan enas om de slutliga reglerna. Hur mycket pengar jordbruket ska få, förhandlas inom EU:s nästa långtidsbudget. Även frågor om nedtrappning och tak för gårdsstödet återstår.

– CAP innebär ersättningar till bonden men ett stöd till hushållen. Den bidrar till att hålla nere matpriset och garanterar öppna landskap och de miljönyttor som samhället efterfrågar. Om den gemensamma finansieringen minskar kommer maten att bli dyrare och vi riskerar att förlora det öppna landskapet, säger Palle Borgström.

Att finansieringen påverkar möjligheterna att investera och fortsätta producera framgår av LRF:s medlemsundersökning. Vid ett scenario med minskade jordbruksersättningar och dyrare diesel och gödsel skulle 57 procent av de svarande skjuta upp eller avstå från investeringar. För var femte skulle ett generationsskifte försvåras – just sådana satsningar som nästa jordbrukspolitik ska främja.

Över var tredje svarande skulle överväga att ställa om eller avveckla delar av verksamheten, och var fjärde skulle minska produktionen. Svaren visar en risk för minskad svensk matproduktion.

– Om svensk matproduktion skulle minska med en tredjedel går vi från att ungefär varannan tugga är svensk till var tredje. Det är fel riktning i en tid när vi behöver producera mer och stärka vår beredskap. Politiken får inte montera ned det som Sverige och Europa behöver rusta upp, säger Palle Borgström.

LRF kräver att regeringen försvarar en stark och långsiktigt finansierad CAP i EU-förhandlingarna och säkerställer den nationella medfinansiering som behövs för att utveckla svenskt lantbruk. Samtidigt måste politiken hantera de beslut som driver upp böndernas kostnader.

– Vill politiken ha fler unga bönder, fler investeringar och mer mat måste den också säkra förutsättningarna. Vi bönder är beredda att göra jobbet men då kan inte politiken lägga på oss den ena pålagan efter den andra, säger Palle Borgström.

Drivmedels- och gödningspriserna ökar på grund av andra politiska beslut, och läggs på en redan dramatisk marknadsutveckling. 

Fakta: Vad har EU:s jordbruksministrar enats om?

  • En gemensam förhandlingslinje om delar av reglerna för nästa CAP, som ska gälla 2028–2034.
  • Inriktningen omfattar ramverket för CAP och innebär bland annat ökade möjligheter till nationell anpassning av ersättningarna, särskilda insatser för unga lantbrukare och verktyg för att hantera risker och kriser.
  • Överenskommelsen fastställer varken jordbrukets totala budget eller hur stor ersättning en svensk lantbrukare kommer att få.
  • Slutliga EU-regler och beslut om den svenska tillämpningen återstår.

Om medlemsundersökningen: Undersökningen omfattar 282 svarande LRF-medlemmar. Resultaten beskriver hur de svarande bedömer konsekvenserna av ett scenario med minskade CAP-ersättningar och dyrare diesel och gödsel.

Kontakter

För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70

Bilder

Palle Borgström
Palle Borgström
Foto: Kate Gabor Inga begränsningar
Ladda ned bild

Om oss

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.

LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. http://www.lrf.se/

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Gröna näringars konjunktur nedåt – investeringar hotas16.11.2026 06:11:00 CET | Pressmeddelande

Konjunkturen i de gröna näringarna vänder nedåt igen. Grönt Näringslivsindex sjunker från 90,8 till 88,8 under fjärde kvartalet och samtliga fem delbranscher ligger nu under den neutrala nivån 100. Pressad lönsamhet, stigande kostnader och stor politisk osäkerhet riskerar nu att bromsa de investeringar som krävs för att Sverige ska kunna öka livsmedelsproduktionen och stärka beredskapen.

Fyra raka förlustår för svenska växtodlingsgårdar13.11.2026 09:18:22 CET | Pressmeddelande

Trots att skörden överstiger femårssnittet med drygt 8 procent räcker den inte för att vända fyra års förluster för spannmålsodlingen. Enligt Jordbruksverket når spannmålsskörden 5,8 miljoner ton, men båda växtodlingsgårdarna i LRF:s nya analys visar förlust under 2026. För gården i mellanbygd landar resultatet på minus 510 000 kronor och för den större gården i slättbygd på minus 125 000 kronor.

Övergångsbudget: Missad möjlighet för ökad svensk mat- och energiproduktion12.11.2026 14:00:55 CET | Pressmeddelande

Övergångsbudgeten saknar väsentliga svar på hur Sverige ska stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft och öka den svenska matproduktionen. Trots ett osäkert omvärldsläge och bred politisk enighet kring behovet av en starkare beredskap saknas viktiga satsningar på dem som producerar maten och de förnybara råvarorna. LRF redovisar vad som saknas för att kunna levererar mer svensk mat till hushållens tallrikar, säkra upp livsmedelsberedskapen och stärka skogens gröna motor.

Brett stöd för sänkt skatt till Sveriges mat- och energiproduktion – nu måste regeringen agera12.11.2026 08:14:21 CET | Pressmeddelande

På grund av praxis kring en övergångsbudget kan den inte säkrar den nedsatta skatten på jordbruksdiesel under 2027. Det är därför viktigt att kommande regeringen skyndsamt svarar på finansutskottets initiativ om fortsatt sänkt skatt på drivmedel för jord- och skogsbruk under sista kvartalet 2026 och hela 2027. Ett positivt besked för Sveriges matproduktion från en bred majoritet i riksdagen. Om kommande regering inte genomför finansutskottet initiativ väntar omkring 760 miljoner kronor i ökade kostnader för jord- och skogsbruket nästa år, enligt LRF:s beräkningar.

Finansutskottet röstar ja till svensk matproduktion10.11.2026 14:23:41 CET | Pressmeddelande

Finansutskottet säger ja till fortsatt sänkt skatt på jordbruksdrivmedel under sista kvartalet 2026 och hela 2027. Beskedet är positivt för Sveriges matproduktion. Samhällsviktiga näringar som jord- och skogsbruket behöver långsiktig och differentierad bränslebeskattning så länge fungerande alternativ till dagens drivmedel saknas. Beskattningen ska driva på den gröna omställningen utan att slå mot svensk matproduktion.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye