Fler högskolestuderande upplever att ekonomin är bra

I CSN:s rapport Högskolestuderandes ekonomiska situation uppger 69 procent av de högskolestuderande med studiemedel att deras ekonomi är ganska eller mycket bra. Det är en ökning från 56 procent 2024. Förändringen kan bland annat hänga samman med att andelen yngre studerande har ökat, men även äldre studerande upplever ekonomin som bra.

– Yngre studerande upplever generellt sin ekonomi som bättre än äldre studerande. De bor i större utsträckning hos sina föräldrar och har ofta lägre kostnader. 2024 när undersökningen senast genomfördes hade inflationen under en period varit hög, vilket kan ha påverkat synen på ekonomin, säger Jonas Larsson, analytiker på CSN.

Även förmågan att klara en oväntad utgift har blivit bättre. År 2026 svarar 63 procent att de skulle klara av en oväntad utgift på 13 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp. År 2024 var andelen 54 procent.

– Även här är ser vi alltså en viss förbättring. Och andelen har ökat både bland äldre och yngre, säger Jonas Larsson.

Större ekonomiska utmaningar för äldre och studerande med barn

Trots den positiva utvecklingen är ekonomin ansträngd inom vissa grupper. Äldre studerande och studerande med barn är mindre positiva kring ekonomin. Här är ofta utgifterna för boende och livsmedel höga, särskilt om man har ekonomiskt ansvar för barn.

– Bland studerande över 35 år och studerande med barn är marginalerna små. Hos studerande med tilläggsbidrag, som kan ges till de som har ekonomiskt ansvar för barn, anger 53 procent att de har en ganska bra eller mycket bra ekonomi under studietiden, säger Jonas Larsson.

I samma grupp anger bara 47 procent att de skulle klara en oväntad utgift på 13 000 kronor utan att låna eller be om hjälp.

– Äldre studerande och studerande med barn behöver oftare använda sparade pengar eller få hjälp för att klara ekonomin. Bland studerande med tilläggsbidrag fick nästan sex av tio ekonomiskt stöd av en närstående, säger Jonas Larsson.

Studiemedlen står för merparten av inkomsterna

Studiemedlen utgör omkring 80 procent av de högskolestuderandes inkomster. Den genomsnittliga inkomsten efter skatt var 15 200 kronor i mars 2026, medan de genomsnittliga utgifterna var 12 800 kronor.

Boendet är den största utgiftsposten. I genomsnitt betalar de studerande 5 600 kronor i månaden för sitt boende, vilket motsvarar 37 procent av deras inkomster. Andelen är oförändrad sedan 2020. Livsmedel är den näst största kostnaden och ligger i snitt på 3 000 kr i månaden.

Läs rapporten Högskolestuderandes ekonomiska situation 2026.