Resurser som sågs som onödiga blev viktiga under pandemin

Begreppet slack används inom företagsekonomin för att beskriva extra resurser som en organisation har utöver vad som normalt behövs i verksamheten. Dessa resurser kostar pengar och kan därför betraktas som slöseri i en verksamhet där effektivitet prioriteras.

Forskarna i företagsekonomi vid Örebro universitet Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt har undersökt hur sådana resurser användes före pandemin och vilken betydelse de fick under krisen. De har intervjuat 50 personer inom äldreomsorgen i Örebro kommun och Stockholms stad, bland annat chefer, ekonomer, administratörer, sjuksköterskor, undersköterskor och biståndshandläggare.

– Vi såg att mycket av det som blev användbart under pandemin var sådant som man hade velat skära bort tidigare, men av olika anledningar inte hade gjort det, säger Niklas Wällstedt.

Tomma lokaler blev covidavdelning

Ett exempel är ett äldreboende där en avdelning stod tom efter att antalet boende hade minskat. Planen var att hyra ut lokalerna, men det hade ännu inte blivit av. När pandemin kom kunde den avdelningen användas för covidpatienter.

Ett annat exempel handlar om personalens arbetstider. På vissa äldreboenden överlappade arbetspassen och den tiden hade man försökt korta ner för att effektivisera verksamheten.

– Men överlappen gjorde det också möjligt för sjuksköterskor och undersköterskor att träffas, utbyta kunskap och lära av varandra. Under pandemin kunde de lättare hjälpas åt och snabbt introducera nya medarbetare. Det visade sig vara väldigt användbar tid, säger Gabriella Wennblom.

Kan stärka beredskapen inför kommande kriser 

Studien visar att resurser som verkar överflödiga kan fylla funktioner som inte syns i den ekonomiska uppföljningen. Enligt forskarna behöver chefer förstå hur resurserna används i det dagliga arbetet innan de fattar beslut om besparingar.

Forskarna lyfter även ett exempel där en chef valde att satsa på fler heltidstjänster. Det gjorde att personalen kunde täcka upp för varandra vid sjukfrånvaro samtidigt som de lärde känna varandra och de äldre bättre. 

– Det handlar om att aktivt bygga upp buffertresurser. Förutom nya pandemier kan vi ställas inför krig och konsekvenser av klimatförändringarna. Därför behöver vi ha resurser som kan användas på olika sätt, säger Niklas Wällstedt.

Samtidigt betonar forskarna att det inte handlar om att behålla alla extra resurser, utan snarare om att effektivisera på kloka sätt som inte bara innebär kortsiktiga besparingar.  

– Beredskap byggs också upp i det dagliga arbetet. Det handlar inte bara om formella planer och rutiner utan också om hur vi använder våra resurser, säger Gabriella Wennblom.