Fyra raka förlustår för svenska växtodlingsgårdar

2026 gav bättre skördar än väntat och något högre priser på spannmål och raps. Men kostnaderna fortsätter att äta upp intäkterna. Gödselkostnaderna har ökat med cirka 11 procent och bränslekostnaderna med cirka 26 procent under året. Sammantaget har kostnaderna ökat med omkring 4 procent jämfört med 2025. 

Det innebär att båda typgårdarna går med förlust för fjärde året i rad. Sedan 2023 har intäkterna inte räckt för att täcka företagens totala kostnader. För gården i mellanbygd är till och med femårsgenomsnittet negativt, trots att det starka året 2022 ingår. 

”Ett dåligt år kan ett lantbruksföretag hantera. Men fyra förlustår i rad är något helt annat. Då äts marginalerna upp och möjligheten att investera och utveckla företaget försvinner. Det drabbar också framtidens matproduktion, när nödvändiga klimatanpassningar och andra investeringar måste skjutas på framtiden.” Säger Fredrik Andersson, lantbrukare och styrelseledamot i LRF. 

För gården i mellanbygd skulle prisbilden på spannmål behöva öka 20 procent, motsvarande 30–40 öre per kilo, bara för att gården ska nå ett nollresultat. För att långsiktigt kunna utveckla företaget och investera behövs enligt analysen en vinstmarginal på 5–10 procent när alla kostnader, inklusive arbetskraft, är betalda.  

”Sverige har höga ambitioner om ökad livsmedelsproduktion och stärkt beredskap. Men då måste det också vara ekonomiskt möjligt att producera maten. Fyra raka förlustår är en varningssignal. Nu krävs politiska beslut som stärker konkurrenskraften i stället för att öka kostnaderna”, säger Fredrik Andersson. 

Inför 2027 ser kalkylerna något bättre ut, men osäkerheten är fortsatt stor. Högre förväntade priser på grödorna motverkas av stigande priser på bland annat gödsel och diesel. Samtidigt kan räntor, väder och omvärldsläge snabbt förändra förutsättningarna. 

”Ett faktum som stärker svensk växtodling är att internationella jämförelser visar att våra produktionskostnader för spannmål är konkurrenskraftiga jämfört med våra konkurrenter på världsmarknaden. Om marknadskrafterna får råda så kommer lönsamheten i odlingen att stärkas på sikt – ingen kan i längden producera med förlust”. 

LRF: Stoppa kostnadssmockan mot lantbruket 

Samtidigt som lönsamheten redan är pressad riskerar flera politiska beslut att höja kostnaderna ytterligare: 

1. Säkra dieselskatteåterbetalningen. Om återbetalningen inte återställs ökar kostnaderna för jord- och skogsbruket med omkring 1,1 miljarder kronor per år. 

2. Skydda lantbruket från ökade drivmedelskostnader genom ETS2. LRF räknar med att ETS2 första året kan höja dieselkostnaden med cirka 1,2–1,5 kronor per liter, motsvarande omkring 480 miljoner kronor för jord- och skogsbruket. 

3. Motverka högre gödselkostnader från CBAM. LRF bedömer att kostnadsökningen redan uppgår till omkring 200 miljoner kronor per år för svenskt jordbruk. 

4. Försvara CAP-budgeten. En minskning av den gemensamma jordbrukspolitikens budget med 25 procent skulle motsvara omkring 2 miljarder kronor mindre till svenskt lantbruk. Därutöver skulle omkring 3 miljarder kronor behövas för att inflationsjustera ersättningarna. 

Fakta Efterskördsrapporten 2026
Analysen har tagits fram av LRF tillsammans med Hushållningssällskapet och bygger på två typgårdar: en växtodlingsgård på 200 hektar i mellanbygd och en gård på 500 hektar i slättbygd. Båda odlar brödvete, maltkorn och höstraps. 

Klicka här för att komma till LRF:s Efterskördsrapporten 2026.

Klicka här för att komma till Jordbruksverkets pressmeddelande om årets totalskörd för spannmål.