En stubbe kan rädda skogens historia

Uppföljningen, som genomförs för fjärde året i rad, är gjord på områden tre år efter att avverkning skett. Totalt har 388 avverkningar med 890 forn- och kulturlämningar följts upp under 2015.
– Resultaten ligger på ungefär samma nivå för åren 2012 till 2015, vilket innebär att 43 procent av forn- och kulturlämningarna är påverkade eller skadade vid avverkningen. Omkring en femtedel av de inventerade lämningarna är skadade eller grovt skadade, vilket är en alltför hög nivå, säger AnnKristin Unander, kulturmiljöspecialist, Skogsstyrelsen.
De senaste åren har skogsbruket tillsammans med flera myndigheter aktivt arbetat med att minska skadorna, framförallt de som uppstår i samband med markberedning. Dessa insatser syns ännu inte i statistiken eftersom granskningen är gjord på avverkningar utförda 2011-2012.
Något som blir väldigt tydligt i årets undersökning är betydelsen av så kallade kulturstubbar. Det är en 1,3 meter hög stubbe som markerar var en lämning finns. Om kulturlämningen inte har någon markering skadas hälften av lämningarna. När kulturstubbarna står väl placerade utanför kulturlämningen, sjunker skadenivån till mellan 0 och 10 procent.
– I Svealand som har en låg skadenivå jämfört med resten av landet, är 77 procent av kulturlämningarna utmärkta på något sätt. Det visar tydligt hur viktigt det är att märka upp lämningarna för att undvika skador, säger AnnKristin Unander.
Den vanligaste orsaken till att skador uppstår är markberedning. Det orsakar också de svåraste skadorna. Av alla lämningar som är skadade eller som har fått en grov skada är 41 procent skadade av markberedning. Norra Norrland och Götaland har den högsta andelen skador eller grova skador orsakade av markberedning, 16 respektive 19 procent.
Körskador är den näst vanligaste skadeorsaken. För 29 procent av lämningarna som fått en skada eller grov skada så är skadan orsakad av körning på lämningen.
– Vi ser i år, liksom i tidigare uppföljningar, att risken för skador minskar om avverkningsanmälan är tydligt ifylld. En bra utförd planering ger genomslag i statistiken, säger AnnKristin Unander.
Fakta: Uppföljningen utförs där forn- och kulturlämningar var kända och registrerade vid tillfället för avverkning och markberedning.
Rapporten finns att ladda ner på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer information:
AnnKristin Unander, kulturmiljöspecialist, Skogsstyrelsen, 0910–43 84 09
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30
Nyckelord
Bilder

Dokument
Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Hotet från invasiv bagge ska kartläggas på Gotland18.6.2025 09:09:18 CEST | Pressmeddelande
Den invasiva smaragdpraktbaggen är ett hot mot biologisk mångfald och främst askträd om den skulle etablera sig på Gotland. Med hjälp av utsatta fällor ska nu Skogsstyrelsen hjälpa till att övervaka baggens eventuella spridning som en del i en internationell satsning.
Unik kunskapssammanställning: Hyggesfritt minskar påverkan på biologisk mångfald18.6.2025 07:56:28 CEST | Pressmeddelande
Hyggesfritt skogsbruk, där många träd på olika sätt lämnas kvar vid avverkningen, är mer skonsamt för arter och deras livsmiljöer jämfört med hyggesbruk. Men även vilken hyggesfri metod som används har betydelse för hur olika arter påverkas. Det visar en rapport som för första gången sammanställt kunskap utifrån svenska förhållanden.
Analys: Skogsbruket står inför betydande skaderisker med koppling till klimat9.6.2025 11:36:49 CEST | Pressmeddelande
Klimatförändringen påverkar skogsbruket i grunden genom ökade skaderisker. Under de närmaste 25 åren är riskerna för bland annat torkstress, stormskador, skogsbrand och skador från ras och skred betydande. Det bedömer Skogsstyrelsen i sin klimat- och sårbarhetsanalys.
Avverkningen i svenska skogar fortsatte minska under 20243.6.2025 09:31:45 CEST | Pressmeddelande
Efter en kraftig minskning 2023, fortsatte avverkningen i svenska skogar att minska under 2024. Det visar preliminär statistik från Skogsstyrelsen. Inte sedan 2013 har den årliga avverkningen varit lägre.
Betesskador på skog minskade med 20 procent i Götaland28.5.2025 08:09:25 CEST | Pressmeddelande
Sedan 2019 har andelen unga tallar i Götaland som skadats av bete från älg och andra vilda hjortdjur minskat med 20 procent. Det visar Skogsstyrelsens älgbetesinventering (Äbin) av 16 115 provytor. Idag skadas 12 procent av tallarna årligen och minskningen har pågått sedan 2019 då skadorna låg på 15 procent. Trots det, ligger skadorna i de flesta älgförvaltningsområden fortfarande över målet på maximalt fem procent. (Se länsresultat och kontaktperson för respektive län nedan!)
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum