Aktiv tysk-svensk handel i coronavirusets spår

Med en varuhandel värd över 151 miljarder kronor kom Tyskland på andra plats bland Sveriges största exportländer under förra året, hack i häl efter Norge. Jämfört med 2019 minskade den svenska exporten med 4,9 procent. Dessutom har Tyskland varit Sveriges största importland i många år, så även 2020 när det importerades tyska varor till ett totalvärde på nästan 250 miljarder kronor. Totalt minskade importen från Tyskland med 6,7 procent.

Svenska kläder och textilvaror efterfrågade i Tyskland

Varukategorin där exporten från Sverige till Tyskland ökade mest under 2020 är jordbruks- och jaktprodukter som växte med 33,4 procent jämfört med året innan. Efterfrågan på svenska kläder steg med 7,8 procent och även produkter inom kategorin läder, läder- och skinnvaror upplevde en ökad efterfrågan på hela 24,4 procent. Därtill växte exporten av svenska textilvaror (+12,9 procent).

Tittar man på kategorierna med störst omsättning inom den svenska exporthandeln till Tyskland ökade farmaceutiska basprodukter och läkemedel kraftigast (+8,4 procent). Kategorin kemikalier och kemiska produkter växte något (+2,8 procent).

Sämre gick det däremot för några av de omsättningsmässigt största kategorierna, exempelvis minskade motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar med 8,9 procent. Den viktiga kategorin metaller minskade redan 2019 men avslutade 2020 med en ytterligare tillbakagång på -4,9 procent. Ett stort tapp kan även fastställas i den värdemässigt mindre varukategorin stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter (-58,2 procent).

Bra år för tyska skogsprodukter och tysk läkemedelsindustri

En blick åt andra hållet visar att flertalet branscher i Tyskland kan glädjas över en ökad export till Sverige. Den omsättningsmässigt viktiga kategorin elapparatur växte till exempel med 7,3 procent. Försäljningen av tyska farmaceutiska basprodukter och läkemedel steg kraftigt redan under 2019 och fortsatte att öka under 2020 (+7,9 procent). Även efterfrågan på tyska skogsbruksprodukter och tjänster i anslutning till skogsbruk ökade kraftigt (+24,2 procent).

Coronakrisens negativa effekter blir dock tydliga när man studerar de största varukategorierna: Metaller minskade med hela 22 procent, gruppen motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar med 10,1 procent. Även den svenska importen av övriga maskiner, som omfattar till exempel jord- och skogsbruksmaskiner, maskiner för metallbearbetning, verktygsmaskiner och maskiner för allmänt ändamål, sjönk (-9,2 procent).

Dessutom minskade importen av andra transportmedel som till exempel fartyg och båtar, rälsfordon och luftfartyg (-21,9 procent) som hade visat en kraftig uppgång under 2019.

Minskad tjänsteexport och -import

Tittar man på den svenska tjänstehandeln ligger några länder före Tyskland. Svensk tjänsteexport till Europas största ekonomi nådde en fjärdeplats med en försäljning på knappt 44 miljarder kronor, en minskning med 4,3 procent jämfört med 2019. USA, Storbritannien och Norge är länderna som intar pallplatserna i tjänsteexportstatistiken.

Å andra sidan är tjänsteimporten från Tyskland större med ett värde på 61 miljarder kronor, men även här blir coronapandemins effekt tydlig: Jämfört med 2019 minskade tjänsteimporten med 10 procent. Storbritannien och USA exporterar fler tjänster till Sverige än Tyskland.

Sammantaget visar de tysk-svenska handelssiffrorna för 2020 coronapandemins negativa effekt på handeln men också styrkan i den tysk-svenska affärsrelationen: Tyskland är fortsatt Sveriges viktigaste handelspartner.