Allt bättre kvalitet på ny skog i stora delar av landet

– Detta är en mycket positiv utveckling. Bättre föryngringar ger på sikt ökade virkesvolymer, vilket behövs när skogen ska ta en allt större plats i ett biobaserat samhälle, säger Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen.

Skogsägare ska efter en avverkning se till att det blir ny skog, också kallat att föryngra skogen. Det kan göras på flera olika sätt; naturlig föryngring, sådd eller plantering. Plantering är vanligast och görs på 78 procent av föryngringsarealen. Både sådd och naturlig föryngring har minskat och ligger på 4 respektive 16 procent. 

Årets analys visar att skogsföryngringarnas kvalitet förbättrats över nästan hela landet. 86 procent av föryngringarna är godkända, vilket är en ökning med sex procentenheter på ett par år. Bäst resultat uppvisar Götaland följt av Svealand med 88 respektive 87 procent. Därefter följer norra Norrland och södra Norrland med 86 respektive 84 procent. Den huvudsakliga förklaringen till kvalitetsförbättringen är att markberedning och plantering har ökat. Hela 87 procent av den avverkade arealen markbereds och 78 procent planteras, vilket är de högsta värdena som hittills har uppskattats.

Tall och gran är fortfarande de vanligaste trädslagen i den nya skogen och utgör tillsammans cirka 85 procent. Tall dominerar i norr och gran i söder. I södra Sverige har tallandelen minskat under flera år, men verkar nu ha stabiliserats och till och med ökat något i Götaland. Detta är positivt ur såväl produktions- som miljösynpunkt.

– I Götaland och Svealand ser vi samtidigt att mycket av den nya skog som kommer upp består av naturligt insådda lövträd. Lövträd kan, om de sköts på rätt sätt, ge en god virkesproduktion och miljövärden, men det kräver mer intensiv skötsel än vad barrträd gör, vilket alla inte är medvetna om, säger Jonas Bergqvist, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen.

Andelen naturligt föryngrad barrskog, det vill säga när man lämnar kvar gamla barrträd som självsår sig, fortsätter att minska. En trolig förklaring är att skogsägare bedömer att plantering är mindre riskfyllt och är enklare att utföra. Det ger snabbt ny skog, kräver mindre skötsel och dessutom kan förädlade plantor användas. 

På Skogsstyrelsens webbplats finns ett PM med diagram och fördjupad information. Där finns också en presentation med fler diagram, resultat på landsdelsnivå samt delvis på länsnivå.

Se mer av statistiken på Skogsstyrelsens webbplats.

Fakta: Skogsstyrelsens återväxtuppföljning beskriver återväxternas kvalitet. Den är en lands-omfattande fältinventering som genomförs som en stickprovsundersökning. Resultatet från inventeringen jämförs sedan mot skogsvårdslagens krav.

Mer information:

Lennart Svensson, inventeringsledare, Skogsstyrelsen, 0470–72 61 31
Clas Fries, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, 090–15 83 14
Jonas Bergqvist, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, 036–35 93 25
Rikard Flyckt, kommunikationschef, Skogsstyrelsen, 036–35 94 38