Almegas chefsekonom Lena Hagman kommenterar Riksbankens räntebesked och penningpolitiska rapport

Riksbanken lämnar räntan oförändrad och justerar upp räntebanan väldigt marginellt.

• Almega ser inte att den underliggande inflationen kommer stiga i den takt som Riksbanken ser. Det kommer ske en viss ökning på grund av energipriser och prisutvecklingen på grönsaker. Men den generella prisutvecklingen går långsamt och vi kommer befinna oss i en lågräntemiljö under en lång tid framöver, säger Almegas chefsekonom Lena Hagman.

Tjänstesektorn hämmas förnärvarande av kompetensbrist i kombination med en historiskt svag prisutveckling för tjänster. Personalbristen hämmar en stor andel av tjänsteföretagen, drygt 1/3, vilket är högre än vid högkonjunkturen innan finanskrisen. I vissa branscher som är kunskapsintensiva är bristen på arbetskraft det främsta hindret för verksamheten för mellan 60 och 75 procent av företagen.

• Medan personalbristen håller nere företagens produktivitetstillväxt pressas tjänstepriserna av ökad internationell konkurrens. Därför kan inte ökade löner pareras med högre försäljningspriser, vilket Riksbanken argumenterar för. De löneökningar på 3,4 procent som Riksbanken ser framför sig i år är alldeles för höga. Det kommer inte bli så högt, säger Almegas chefsekonom Lena Hagman.

Historiskt sett har priserna på tjänster stigit i samband med stark efterfrågan och högt resursutnyttjande vilket inte är fallet längre. Riksbanken lutar sig dock fortfarande mot historiska samband som visar att ett så högt resursutnyttjande som vi har i dag bör leda till snabbare löneökningar och bidra till högre inflation. Dock har Riksbanken börjat uttrycka osäkerhet kring dessa samband och flaggat för att det nu finns större osäkerhet i Riksbankens löne- och inflationsprognoser.

Almega räknar med att det höga resursutnyttjandet inte kommer bidra till ökad inflation i samma utsträckning som vid tidigare högkonjunkturer, och med en betydande eftersläpning. Förklaringen till de senaste årens svaga tjänsteprisutveckling handlar om strukturella förändringar som påverkar tjänsteföretagens möjligheter att höja sina priser. Ett ökat internationellt konkurrenstryck är en viktig bidragande faktor. Här bidrar även sådant som ökad e-handel och större pristransparens till den svagare prisutvecklingen

• Det är hög tid att Riksbanken uppmärksammar det ökade internationella konkurrenstrycket för tjänsteföretagen och vad det får för konsekvenser för prisutvecklingen säger Almegas chefsekonom Lena Hagman

Sveriges export består till cirka 60 procent av tjänster, antingen som rena tjänster eller integrerade i exportprodukterna. En allt större del av sysselsättningen kopplad till Sveriges export finns inom tjänstesektorn, något över 60 procent. En ökning från en andel på 46 procent 1995. Den ökade tjänsteexporten och sysselsättningen kopplad till exporten innebär också ett ökat konkurrenstryck för tjänsteföretag.