Borttagande av primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer kan ge längre överlevnad
Att operera bort primärtumören förlänger överlevnaden för patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör. Det visar en multicenterstudie från Akademiska sjukhuset som är den största i sitt slag på området och med relativt lång uppföljning.

- Resultaten visar att en mer aggressiv kirurgisk behandling, där primärtumören tas bort trots spridning till andra organ, förlänger överlevnaden för patienter med neuroendokrina bukspottkörteltumörer, grad 1–2, jämfört med att inte operera, säger Josefine Kjaer, specialistläkare i kirurgi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Vid Akademiska sjukhuset är neuroendokrina tumörer ett av fem centers of excellence jämte neurotrauma, inflammationer, typ 1-diabetes och aorta. Av de cirka 1 000 patienter som behandlas årligen för neuroendokrina tumörer här är 300 nya patienter. Cirka 60 av dessa genomgår kirurgisk behandling. Sjukhuset tilldelades nyligen ett av fyra tillstånd inom ramen för nationell högspecialiserad vård avseende neuroendokrina buktumörer.
Tumörer som utgår från de hormonproducerande cellerna i bukspottkörteln, även kallad Pan-NET, är en ovanlig form av tumör. I Sverige diagnostiseras cirka 40 patienter per år med sjukdomen. Behandlingen består oftast av en kombination av kirurgi eller annan lokal behandling av tumörerna samt hormonell behandling och cytostatika.
Den aktuella studien genomfördes tillsammans med forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Brigham and Women´s Hospital/Dana- Farber Cancer Institute i Boston, USA.
Till studien screenades initialt 733 patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör, vårdade under åren 2000–2019. Forskarna exkluderade patienter som redan fått tumören bortopererad innan metastaser upptäckts, de vars tumörer inte bedömdes kunna opereras bort, patienter som bedömdes för sjuka för att opereras samt patienter med genetiska syndrom. I analysen ingick totalt 194 patienter. Forskarna jämförde överlevnaden mellan dem som opererat bort primärtumören med dem som hade den kvar. Man gjorde även en analys, en så kallad Propensity Score matchning, som gör att man väljer ut patienter som liknar varandra, bland annat i annan sjuklighet och tumörbörda, för att minimera inverkan av dessa faktorer på resultaten.
- Detta är den största studien hittills som undersöker primärtumörskirurgi hos patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör med relativt lång uppföljningstid och där hänsyn tagits till andra sjukdomstillstånd och andra faktorer som kan påverka utgången, förklarar Josefine Kjaer.
- Studien ger oss vetenskapligt stöd för vilka patienter som gynnas av en operation vilket gör att vi kan fatta bättre beslut i det kliniska arbetet, avrundar hon.
FAKTA: Neuroendokrina tumörer, NET
- Finns i flera olika organ och utspringer från hormonproducerande celler.
- Är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. Tumörerna sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever.
- De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men ärftliga syndrom orsakar en del av tumörerna, framförallt de som utgår från bukspottkörteln.
- Många patienter opereras, oavsett om tumörerna har hunnit sprida sig eller inte då det är vanligt med symtom pga överproduktion av hormoner.
- Nästan alla patienter med neuroendokrina tumörer som ger hormonella symtom får behandling med en form av läkemedel, så kallade somatostatinanaloger, för att bromsa tumörtillväxten.
- När tumören metastaserat/spridits till levern finns ett flertal olika behandlingar, inkluderande lokal behandling i form av kirurgi och värmeablation, hämning av blodkärlsförsörjning till tumörerna och så kallad målsökande strålbehandling och systemisk behandling i form av hormonell behandling och cellgifter.
För mer information/intervju, kontakta:
Josefine Kjaer, specialistläkare i kirurgi och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 70 24, e-post: josefine.kjaer@surgsci.uu.se
Peter Stålberg, professor och överläkare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, e-post: peter.stalberg@akademiska.se
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
2021 var omsättningen 11,1 miljarder kr varav 2,6 mkr motsvarade såld vård till andra regioner.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska10.5.2022 13:40:00 CEST | Pressmeddelande
Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år. Detta uppmärksammas i anslutning till internationella strokedagen 10 maj.
Ny antikroppsbehandling ger hopp för SLE-patienter10.5.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.
Fler kvinnor kan erbjudas en minimalinvasiv injektionsbehandling mot ansträngningsinkontinens6.5.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Urinläckage vid ansträngning är den vanligaste formen av inkontinens hos kvinnor. Injektionsbehandling, där man stödjer urinröret med ”bulking agent”, är en metod som tidigare främst erbjudits kvinnor som inte kan opereras. Nu kan fler kvinnor omfattas och själva välja sin behandling vilket uppmärksammas med anledning av inkontinensdagen 6 maj.
Färre förlossningsskador när två barnmorskor är med vid förlossningen5.5.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan 2016 är två barnmorskor med under framfödandet vid alla förlossningar på Akademiska sjukhuset. Ett långsamt framfödande är den viktigaste faktorn för att minska bristningar. Mellan åren 2010 och 2021 har antalet sfinkterskador minskat från 3,6 till 2 procent. Vid förlossning med sugklocka har antalet sfinkterskador halverats sedan 2017. Detta uppmärksammas i samband med barnmorskedagen den 5 maj.
Genetiska faktorer påverkar risken för proteslossning19.4.2022 09:54:57 CEST | Nyheter
Att få en ledprotes i höft- eller knäled fungerar väl för de allra flesta patienter, men en del måste opereras om flera gånger eftersom protesen lossnat. I en ny studie har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet sett att det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter löper högre risk att drabbas av proteslossning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum