CHEOPS har sett sin första planet

Rymdteleskopet CHEOPS sändes upp i omloppsbana den 18 december 2019 från Europas rymdbas i Kourou, Franska Guyana. CHEOPS öppnade sitt öga i januari i år och i april började man utföra vetenskapliga observationer med teleskopet.

CHEOPS uppdrag är att lära mer om redan upptäckta exoplaneter. Teleskopet mäter 30 cm i diameter och har ett ultrakänsligt instrument som mäter stjärnors ljus med en hittills oöverträffad känslighet. Projektet drivs av den Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Swiss Space Office, samt ett konsortium lett av Center for Space and Habitability vid Berns universitet i Schweiz, och med deltagande från: Belgien, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien, Storbritanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike. Forskare på Stockholms universitet, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet har arbetat med CHEOPS sedan 2011.

Nu publicerar schweiziska forskare en studie om CHEOPS första studerade upptäck, en så kallad ultrahet Jupiter som fått namnet WASP-189b. Planeten är en gasplanet likt vår egen Jupiter men ungefär 1.6 gånger större och den går väldigt nära sin stjärna. WASP-189b har en omloppsbana 20 gånger närmre sin stjärna än jordens bana runt solen. Det gör den väldigt het, uppskattningen är 3200 grader celsius vid ytan. Vid den temperaturen förångas allt, till och med järn, vilket inte direkt gör WASP-189b till en kandidat för en jorden 2.0.

CHEOPS instrument är mer känsligt än något annat forskare har tillgång till i studien av exoplaneter, planeter utanför vårt eget solsystem. Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet, har nu tillsammans med de andra svenska forskarna fullt upp med att analysera data.

- Det är jätterolig! Cheops huvuduppdrag är att följa upp kända exoplaneter och göra kompletterande mätningar som inte är möjliga att göra med något annat instrument. I fallet WASP-189b, till exempel, så mäter vi planetens temperatur genom att studera förmörkelsen som sker när planeten hamnar bakom stjärnan. Detta kräver en precision som bara Cheops har idag, säger Alexis Brandeker.

De svenska forskarna kommer nu studera WASP-189b:s faskurva, ljuset man ser från planeten under dess bana runt stjärnan. Dessa mycket krävande mätningar kan ytterligare hjälpa till med att karakterisera atmosfären på planeten.

CHEOPS studerar normalt en stjärna åt gången, vilket tar allt från några timmar till några veckor i det mest extrema fallet, vilket gör det väldigt spännande vad man hittar härnäst, Alexis Brandeker har dock planer på att skynda på processen.

- Just nu tittar vi faktiskt på möjligheten att också mäta båda komponenter i ett dubbelstjärnsystem på samma gång, eftersom det finns mycket intressanta sådana system (ett exempel är solens närmaste granne Alfa Centauri). Detta är ingenting som CHEOPS-projektet formellt stödjer utan kräver en del teknisk programvaruutveckling som vi bedriver ifrån Stockholm med finansiering av Rymdstyrelsen, säger Alexis Brandeker.