DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet

DHR kommenterar budgetpropositionen för 2022

Dela

DHR välkomnar flera av regeringens förslag i budgeten, främst gällande socialförsäkringssystemet och personlig assistans. ”Det vi saknar är bland annat fler satsningar på jobb, exempelvis insatser avseende Arbetsförmedlingens kvarstående uppgift att utföra individuella bedömningar för stödinsatser”, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

Flera av de åtgärder som föreslås i budgeten för 2022 kan bidra till bättre levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Det gäller bland annat en höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen från och med den 1 januari 2022, som innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Garantinivån höjs med 0,25 prisbasbelopp. Regeringen vill också förstärka skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning för att ta bort skillnaden i beskattning mellan sådan ersättning och arbetsinkomster.

-        Vi är mycket positiva till de här förslagen. Frågan om skattereduktion är något som DHR har slagits för länge, säger Åsa Strahlemo. 

Regeringen föreslår även höjt bostadstillägg för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Bostadskostnadstaket i bostadstillägget blir därmed detsamma för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning som för pensionärer.

Personlig assistans

Bland DHR:s medlemmar har oron för en urholkad personlig assistans varit påtaglig i många år. Nu vill regeringen ta fram förslag där rätten till assistans för det som tidigare kallats tillsyn ska stärkas. Fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att det så kallade föräldraansvaret smalnas av och görs mer rättssäkert. Därutöver ska patientsäkerheten vid sjukvårdande insatser säkras.

Reformerna kommer att bygga på de förslag som lämnades i betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser.

-        Vi tycker dock att trovärdigheten minskar när regeringen å ena sidan säger att de ska stärka assistansen och dess kvalitet men å andra sidan inte ger tillräckligt med uppräkning i schablonen för att täcka de löneökningar som assistenterna har rätt till. När schablonen inte ens täcker löneökningarna för assistenterna då finns det ännu mindre utrymme till utbildning för personal och till övriga assistansomkostnader, säger Åsa Strahlemo.

Arbetsmarknad 

Personer med funktionsnedsättning har högre arbetslöshet än befolkningen i övrigt, oavsett konjunktur, och utvecklingen går tyvärr i fel riktning. Andelen som gick till arbete eller studier var lägre 2020 jämfört med 2019.

I slutet av 2022 kommer Arbetsförmedlingen sannolikt att omorganiseras och lämna plats för fler privata aktörer, men ansvaret att bedöma stödinsatser ska även fortsättningsvis ligga kvar på Arbetsförmedlingen.

-        Det vi saknar i propositionen är en ingående analys och budget för Arbetsförmedlingens uppgift att utföra bedömningar för stödinsatser. Vi hör medlemmar som vittnar om dålig intern samordning i de individuella bedömningarna, vilket leder till att de går miste om chanser på arbetsmarknaden. För att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta sig ut på arbetsmarknaden krävs snara insatser. Det är inte alla arbetsgivare som kan vänta den tid som Arbetsförmedlingens bedömningsprocess tar i dag, säger Åsa Strahlemo. 

Hon tillägger att det är bra att tjänsten Introduktion till arbete, INAB, som är riktad till arbetssökande personer med behov av rehabilitering och förberedande insatser, ska stärkas. I budgetpropositionen föreslås att satsningen förlängs och blir permanent samt att 31 miljoner kronor tillförs fr.om. 2022 för att möjliggöra ytterligare 1 000 personer att per år ska kunna ta del av tjänsten.

-        INAB är bra för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Men arbetsmarknadsfrågan med koppling till funktionsnedsättning är så mycket större och det finns många personer som i dag står nära arbetsmarknaden, men inte kan ta steget in på grund av att möjliggörande stödinsatser inte kommer till i tid. Därför är satsningar på Arbetsförmedlingen viktiga, säger hon.

För fler kommentarer, var god kontakta: Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, telefon 070 – 50 88 029, asa.strahlemo@dhr.se

Nyckelord

Bilder

Om

DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
Storforsplan 44
123 21 Farsta

08-685 80 00https://dhr.se/

DHR är en idéburen demokratisk organisation av och för personer med nedsatt rörelseförmåga, som arbetar för att förverkliga principen om alla människors lika värde. Genom att skapa opinion och påverka de politiska besluten arbetar vi för ett öppet Sverige, där personer med nedsatt rörelseförmåga inte blir utestängda utan fullt jämlika, jämställda och delaktiga i samhället. En av utgångspunkterna i vårt arbete är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet

Syns inte, finns inte – Nytt avsnitt av podden Hur tänkte ni nu?4.11.2021 08:31:44 CET | Pressmeddelande

Hur ofta ser vi en person som har en funktionsnedsättning kommentera gängkriminaliteten, prata om odling eller intervjuas som expert på ekonomi i svensk TV? Svar: nästan aldrig. Syns en funkis i TV är det utifrån att vara en representant för alla andra funkisar, som ett offer eller som lyckad ”mot alla odds”. Eller som Karro – den typiska funkisaktivisten som får frågor om tillgänglighet och hur samhället bör förändras.

DHR har instiftat ett pris i Vilhelm Ekensteens anda2.11.2021 15:04:43 CET | Pressmeddelande

DHR har instiftat ett pris som ska gå till en person som förtjänstfullt och framgångsrikt över tid har förbättrat samhället genom att påverka och upplysa makthavare i Sverige om normer och levnadsvillkor som berör personer med nedsatt rörelseförmåga på ett negativt sätt. Personen har också kontinuerligt och ihärdigt lämnat goda förslag på hur samhället kan förbättras. Priset delas ut vartannat år och är på 10 000 kronor.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum