Brå

Dödligt skjutvapenvåld har ökat i Sverige, men inte i övriga Europa

Dela

Efter en längre period med en minskande trend började det dödliga skjutvapenvåldet öka vid mitten av 00-talet i Sverige, och har fortsatt så sedan dess. Från och med 2013 tilltog ökningen och återspeglas då även i det dödliga våldet generellt. I de flesta andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, fortsatt att minska. Det visar en ny rapport från Brå som gjort en europeisk jämförelse av det dödliga skjutvapenvåldet sedan millennieskiftet.

Klara Hradilova-Selin, utredare, Brå. Foto: Brå.
Klara Hradilova-Selin, utredare, Brå. Foto: Brå.

Regeringen har gett Brå i uppdrag att kartlägga nivåer och trender i dödligt våld med olika våldsmetoder, med särskilt fokus på skjutvapen. En sådan beskrivande studie besvarar inte frågor om varför denna utveckling sker just i Sverige. I forskningen pekar man dock på ett antal riskfaktorer som kan orsaka plötsliga uppgångar i dödligt våld.

- Det handlar exempelvis om illegala drogmarknader, kriminella gäng eller lågt förtroende för polisen i vissa områden. Men sådana riskfaktorer finns även i vissa andra europeiska länder, utan att dessa länder haft samma utveckling av det dödliga skjutvapenvåldet som vi haft i Sverige, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå.

Även om själva upptakten till utvecklingen i Sverige är svår att förklara, är det kartlagt att våldet kan eskalera genom en slags smittoeffekter där en skjutning tenderar att utlösa en annan. Det blir allt lättare att ta till vapen, och man använder våld både offensivt och för att försvara sig.

Ökningen är samtidigt tydligt avgränsad till unga män i kriminella miljöer, inom utsatta områden. Familjerelaterade dödsskjutningar minskar i Sverige, liksom dödligt våld med andra metoder än skjutvapen.

För att förebygga det dödliga skjutvapenvåldet är det viktigt att fokusera på att trappa ner våldet genom att använda samhällets samlade resurser på både den repressiva sidan och den sociala. Det är även angeläget att arbeta för att minska nyrekryteringen till kriminella gäng.

Hela rapporten Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder. En jämförande studie i nivåer, trender och våldsmetoder (2021:8) finns att ladda ner på www.bra.se.

För mer information:

Klara Hradilova Selin, tfn: 08-527 58 408, e-post: klara.selin@bra.se

Rapporten är en av ett tiotal studier om skjutvapenvåld, som kommer att presenteras under The Stockholm Criminology Symposium. Det är i år ett digitalt arrangemang som äger rum den 15-16 juni. https://criminologysymposium.com/

Nyckelord

Bilder

Klara Hradilova-Selin, utredare, Brå. Foto: Brå.
Klara Hradilova-Selin, utredare, Brå. Foto: Brå.
Ladda ned bild

Dokument

Länkar

Om

Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Ny Bråstudie: Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund25.8.2021 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Andelen brottsmisstänkta i befolkningen har minskat under åren 2007–2018, såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund, visar en ny studie från Brå. Störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Skillnaderna, mellan de olika gruppernas risk att misstänkas för brott, beror bland annat på skillnader i gruppernas åldersfördelning. Exempelvis finns det en större andel unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.

Brå och CVE medverkar i Almedalen5.7.2021 08:53:49 CEST | Pressmeddelande

Under årets digitala Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet (Brå) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) att sända flera intressanta webbinarier och samtal i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, välfärdsbrott, islamofobiska hatbrott, ungas väg ut ur kriminalitet, kommunalt ansvar i brottsförebyggande arbete och hur våldsbejakande extremism påverkats av pandemin.

Stora skillnader i otrygghet och utsatthet för brott mellan landets kommuner21.6.2021 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det är stora skillnader mellan landets kommuner och storstädernas stadsdelar i hur stor andel av befolkningen som uppger att de utsatts för brott mot enskild person. Störst andel finns i stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg, medan andelen är minst i Vansbro kommun. Det visar en ny sammanställning av resultaten från Nationella trygghetsundersökningen 2019–2020 på kommunnivå.

Östra Göteborg har störst andel utsatta för brott mot person i polisregion Väst21.6.2021 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

I polisregion Väst är det en något större andel av befolkningen som uppger att de blivit utsatta för brott mot enskild person, jämfört med riket i stort. Inom regionen, och även i riket, är andelen som uppger utsatthet störst i Östra Göteborg. Minst andel i regionen finns i Tidaholms kommun. Det visar en ny sammanställning av resultaten från Nationella trygghetsundersökningen på kommunnivå.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum