– Vi kommer alla att behöva uppdatera vår kompetens flera gånger under våra arbetsliv. Då måste det vara praktiskt möjligt att göra det. Därför behövs utbildningar som passar den som också arbetar till exempel fler fristående kurser och distansutbildningar, säger Martin Linder, ordförande i Unionen.

I oktober får yrkesverksamma helt nya möjligheter att ekonomiskt finansiera studier när ett nytt omställningsstudiestöd införs. Det nya studiestödet ska genom möjlighet till utbildning stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden och göra det lättare att ställa om i arbetslivet.

Enligt en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen kommer efterfrågan på universitets- och högskoleutbildning öka rejält när omställningsstudiestödet införs. Unionen har räknat ut att hela 290 000 privatanställda tjänstemän vill plugga på universitet eller högskola de närmsta 3 åren. Det är mer än dubbelt så många som de 105 000 individer som studerar vid högskolan idag som är 35 år eller äldre.

– Högskolor och universitet behöver förbereda den högre utbildningen för yrkesverksammas efterfrågan på utbildning. Och det börjar bli bråttom. Ska vi kunna möta arbetsmarknadens enorma behov av ny kompetens är det avgörande för Sveriges framtid att redan yrkesverksamma ges möjlighet att studera, säger Martin Linder.

Men enligt en enkät till universitet och högskolor som Unionen gjort uppger en majoritet av fakulteterna på svenska lärosäten att finansieringen är ett hinder för att anpassa utbudet till nya grupper av yrkesverksamma.

– Nu behövs politiska initiativ för att styra universitetet i rätt riktning. Lärosäten behöver särskilda resurser för att ta fram fler utbildningar som passar den som också arbetar. Idag får de i praktiken bättre betalt för flera år långa heltidsutbildningar än vad de får för korta flexibla utbildningar. Det är dags att det ändras, säger Martin Linder.

Fakta: 290 000 vill plugga när omställningsstudiestödet införs

Novus Sverigepanel har frågat 2584 privata tjänstemän om deras intresse för vidareutbildning. Av dem svarar 35 procent att de med ganska eller mycket stor sannolikhet skulle välja att studera inom 3 år med möjlighet till omställningsstudiestöd. Närmare hälften (46 procent) av de studieintresserade skulle i första hand välja högskolan som utbildningsform. Totalt är det 16,1 procent (46 procent av 35 procent) som anger att de med stor eller mycket stor sannolikhet skulle studera på högskolan om de hade möjlighet.

Unionen har sedan ställt det i relation till skattningar från SCB enligt vilka det finns 1 797 000 privatanställda tjänstemän i Sverige.

16,8 procent av 1 797 000 är 289 317 personer.

Fakta: Lärosäten ser finansiering som ett hinder

Unionen har skickat ut en enkät om det livslånga lärandet till Sveriges universitet och högskolor. Enkäten gick ut till 116 fakulteter, 48 svarade (svarsfrekvens: 41,4 procent).

Av de total 49 lärosäten som finns i Sverige är 26 representerade i undersökningen. De 26 lärosäten som svarar samlar totalt 81 procent av alla landets högskolestudenter.

Fråga

Finns det några problem i nuvarande regelverk eller resurstilldelningssystem, som gör det svårt för din fakultet att tillhandahålla utbildning riktad till yrkesverksamma? Om ja, vilka?

Svar

• Saknar resurser för validering - 2 svar
• Antagningsrelaterat ( antagningstid, information) -  6 svar
• Behörighet - 1 svar
• Svårt att planera/förutse efterfrågan - 5 svar
• Resurser, övrig - 10 svar
• Saknar långsiktiga resurser för llivslångt lärande -  4 svar
• Lärosätet når takbelopp -  9 svar

Sammanfattninsgvis svarar 23 fakulteter att resurser är ett hinder för att tillhandahålla utbildning till yrkesverksamma, nio svarar att antagning och validering är ett hinder och fem svarar övrigt.