Effekter av Fit for 55 på sjötransportkostnader
Det jättelika paketet ”Fit for 55” med förslag på delvis omarbetad, delvis ny lagstiftning inom klimatområdet är unikt till sin omfattning. Namnet hänvisar till EU:s klimatmål, att minska utsläppen med 55 procent till år 2030. Styrmedlen inkluderar att utsläppshandeln utökas till sjöfart, samtidigt som skatteundantag slopas för marint bränsle, reduktionsplikter införs och infrastrukturen byggs ut. Om de föreslagna styrmedlen införs, innebär det att sjötransportkostnaderna ökar och redare och andra aktörer får incitament till olika typer av anpassningar.
– Vår uppgift är att analysera hur redare och, i förlängningen, godstransportköpare påverkas av de föreslagna klimatstyrmedlen, säger Inge Vierth.
Sjöfarten ligger efter de andra trafikslagen när det gäller implementering av denna typ av styrmedel. Uppdragets syfte är att uppskatta hur kostnader för sjötransporter till och från svenska hamnar påverkas av de föreslagna EU-styrmedlen. Det ingår även att beskriva hur olika segment påverkas. Uppdraget är avgränsat till godstransporter, rena passagerar- och kryssningsfartyg ingår inte i studien.
Fit for 55 innehåller fyra huvudsakliga styrmedel som påverkar sjötransportkostnader: i) Utvidgningen av utsläppshandelssystemet (EU ETS) till sjöfarten, gradvis mellan åren 2023 och 2026. ii) Det förändrade energiskattedirektivet som innebär ett slut på skattefrihet för sjöfartsbränsle från och med 2023. iii) Reduktionsplikten i förslaget ’Fuel EU Maritime’ som innebär att en växthusgasintensitetsstandard för sjöfartsbränsle, som successivt skärps fram till 2050, implementeras. iv) Kraven om tillhandahållande av infrastruktur för bunkring av alternativa bränslen och el. För de två förstnämnda styrmedlen görs kvantitativa analyser och för de två sistnämnda kvalitativa analyser.
För att uppskatta effekterna av utvidgningen av EU ETS med sjöfart och det uppdaterade energiskattedirektivet används trafikeringsdata för all handelstrafik till och från svenska hamnar under ett basår. Kostnadsförändringarna uppskattas på fartygsnivå genom att kombinera data från tre källor: data som beskriver fartygens rörelser, data ur en fartygsdatabas samt bränsleförbruknings- och koldioxidutsläppsdata från EU:s rapporteringssystem MRV. De fartygsspecifika resultaten aggregeras för olika varugrupper, inrikes eller utrikes trafik samt för olika fartygstyper.
I ett nästa steg simuleras anpassningar till de högre sjötransportkostnaderna i Trafikverkets Samgodsmodell. Transportefterfrågan antas vara konstant och tänkbara anpassningar i modellen är ett bättre utnyttjande av fartygens lastkapacitet, byten till andra fartygstyper och fartygsstorlekar, byte av hamnar samt byten till andra transportkedjor och andra trafikslag.
– Det är naturligt att varje redare vill hålla kostnaderna nere. Vi kommer till exempel analysera i vilken grad det är fördelaktigt att byta till fartyg under 5 000 bruttoton, som enligt det befintliga förslaget inte ska inkluderas i EU ETS, eller till större fartyg med lägre kostnader per tonkilometer, säger Inge Vierth.
Rapporten lämnas till Konjunkturinstitutet senast den 1 december 2022.
– Det är mycket intressant och viktigt med kunskap i en sådan central fråga inom klimatpolitiken på EU-nivå. Det är angeläget att Sverige är proaktivt och bidrar med konsekvensanalyser i diskussionerna av utformningen av styrmedel, avslutar Inge Vierth.
Text: Tiina Mauritzell, VTI
Nyckelord
Kontakter
Inge Vierth
Tel:08-555 770 32inge.vierth@vti.seBilder
Om
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå Sveriges transportpolitiska mål. VTI har kontor i Linköping, Stockholm, Göteborg och Lund.
Följ VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
Cykling och ledarskap i fokus på Forum Vätternrundan 202410.4.2024 09:47:11 CEST | Pressmeddelande
Förra årets Forum Vätternrundan, som lanserades i samband med Vätternrundans Cykelvecka, blev en milstolpe för att lyfta cykelns betydelse i samhället. Den 14 juni är det återigen dags att samla branschexperter, forskare, politiker, folkhälsovetare, visionärer och cykelentusiaster till en dag av diskussioner och föreläsningar. I spetsen för årets program står Ari Riabacke, besluts- och ledarskapsexpert inom näringslivet.
Nytt projekt för lägre koldioxidutsläpp från färjorna i Östersjön8.4.2024 08:56:40 CEST | Pressmeddelande
Färjeförbindelser mellan fastlandet och öarna i Centrala Östersjön utgör en viktig del av de intermodala transportkedjorna som förbinder öarna med fastlandet. Nu går nio partner samman i ett nytt internationellt projekt för att minska koldioxidutsläppen från ö- och skärgårdsfärjor i centrala Östersjöregionen.
Vi startar ett nytt innovationsprogram för framtidens byggda miljö och mobilitet27.2.2024 14:19:20 CET | Pressmeddelande
Shift2Access är ett av fem nya innovationsprogram som blir del av en tioårig svensk insats för omställningen till ett hållbart samhälle. Idag tillkännagav Vinnova, Energimyndigheten och Formas beslut i utlysningen Impact Innovation som innebär en stor satsning på nytänkande samverkan och lösningar för framtidens byggda miljö och mobilitet.
Ny rapport: "Satsa på batteribyten i Sverige"13.2.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Batteribytessystem för tunga fordon har viktiga fördelar jämfört med andra sätt att elektrifiera transportsystemet. Därför bör regeringen ta initiativ till ett pilotprojekt för att möjliggöra ett utbyggt system för batteribyten också i Sverige. Det är rekommendationen i en ny rapport från VTI.
Forskare: ”Utspridda skolstartstider kan göra kollektivtrafiken billigare”8.2.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Ny forskning visar att utspridda skolstartstider kan minska rusningstrafiken och kostnaderna för kollektivtrafiken. En senarelagd skolstart för tonåringar har även gynnsamma effekter för hälsa och skolprestationer. I en nypublicerad forskningsrapport ger forskarna rekommendationer för ett lyckat införande. Rapporten har tagits fram inom K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, av forskare från Linköpings universitet, VTI och Lunds universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum