Effektiva åtgärder för att förebygga avhopp
Skolverket har erbjudit gymnasieskolor stöd för att förebygga avhopp. Fyra experter har besökt 47 gymnasieskolor och tillsammans med rektorer tagit fram olika åtgärder. Goda relationer med eleverna, tydliga rutiner och snabbt sätta in åtgärder är de största framgångsfaktorerna för att förebygga avhopp enligt deltagande rektorer. Det visar den utvärdering som Skolverket genomfört.
– Utvärderingen visar att rektorer fått konkreta verktyg för att arbeta mer effektivt för att förebygga avhopp i gymnasieskolan. Varje minskat avhopp ger en stor vinst till både individen och samhället i stort, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.
Viktigt med bra relationer
Skolverket har skickat ut en enkät till de rektorer som deltagit i insatsen för att förebygga avhopp. Den åtgärd som rektorerna tycker är mest effektiv för att minska avhoppen från gymnasieskolan är att bygga relationer med eleverna. Att relationen fungerar även om eleven är frånvarande. En fungerande relation kan vara det som gör att eleven kommer tillbaka till skolan. Dessutom slår många rektorer fast att det är viktigt med tydliga rutiner för frånvaro och att insatserna sätts in snabbt.
Mer personal, tid och pengar
Flera rektorer svarar att de behöver mer resurser för att kunna utveckla det förebyggande arbetet. Både mer personal generellt och personal med specialkompetenser efterfrågas. Här påverkar skolans elevunderlag – om det finns många elever som har särskilda behov är också behovet ännu större av mer resurser. Ytterligare en framgångsfaktor är att personalen inte byts ut för ofta.
– Utifrån forskning och erfarenhet vet vi att individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, kontroll och att tidigt upptäcka problematisk frånvaro och följa upp den är framgångsfaktorer. Det här är det viktigt att alla skolor jobbar med, säger Hans-Eric Wikström.
Orsaker till avhopp
Var fjärde elev i Sverige får inte sin gymnasieexamen på tre år. Andra studier visar att mobbing, socialt utanförskap och brist på pedagogiskt stöd i skolan hör till de vanligaste orsakerna till skolavhopp. Även ogiltig frånvaro ses som ett stort problem som kan leda till avhopp och att eleverna inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Andra orsaker till skolavhopp är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, fel programval, stökig skolmiljö, dåliga hemförhållanden och tuffare krav i gymnasieskolan jämfört med grundskolan.
Fakta om insatsen
Insatsen genomfördes av Skolverket på uppdrag av regeringen mellan vårterminen 2017 och höstterminen 2018. Totalt deltog 47 skolor. Insatserna byggde på att skolorna själva anmälde om intresse att vara med. De deltagande skolorna har träffat en eller två av Skolverkets experter vid tre tillfällen under ungefär två månader. Majoriteten är nöjda med Skolverkets insats och uppger att den gett dem verktyg och ökad kunskap för att minska antalet avhopp.
För frågor kontakta
Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket, 08-527 332 03
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Större andel elever tar gymnasieexamen11.12.2019 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program ökar något jämfört med 2018 – från 76,1 till 76,6 procent. Det är främst elever på högskoleförberedande program som står för en ökning. När det gäller yrkesprogrammen så minskar däremot andelen med examen. Detta visar Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan som även finns nedbruten på läns-, kommun- och skolnivå.
Ny prognos: Fortsatt mycket stort behov av fler lärare9.12.2019 14:30:35 CET | Pressmeddelande
Det kommer att saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare om 15 år. Jämfört med Skolverkets förra lärarprognos innebär det att den beräknade framtida bristen minskar, men läget är fortsatt bekymmersamt. Behovet för skolor och förskolor att rekrytera nya lärare och förskollärare kommer även fortsättningsvis vara stort, framförallt de närmaste fem åren. Prognosen finns uppdelad per län och det går att göra egna sökningar i Skolverkets nya sökverktyg.
Positiv svensk PISA-trend håller i sig3.12.2019 09:00:00 CET | Pressmeddelande
PISA 2018 bekräftar att trendbrottet i PISA 2015 inte var en tillfällighet. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som PISA undersöker. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat. De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006, innan de började sjunka.
Skolverket ser över beslut om återkrav av statsbidrag för yrkesförarutbildning12.11.2019 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Skolverket krävde i oktober 2019 tillbaka cirka 15 miljoner från kommungrupper som fått statsbidrag för yrkesförarutbildning inom regionalt yrkesvux. Efter att ha gått igenom regelverken på nytt konstaterar vi att bedömningen behöver justeras. Konsekvensen blir sannolikt att återkraven kommer att minska.
Skolverket kräver tillbaka 15 miljoner efter brister i yrkesförarutbildning23.10.2019 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
28 kommungrupper som anordnar yrkesförarutbildning med statsbidrag får nu återkrav från Skolverket på totalt drygt 15 miljoner kronor. Totalt omfattas 240 kommuner av återkravet. Beslutet grundas på kontroller som konstaterar att eleverna inte fått det arbetsplatsförlagda lärande som är ett villkor för att få statsbidraget.
Tre av fyra elever sysselsatta efter introduktionsprogram22.10.2019 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En majoritet av eleverna som börjat på gymnasieskolans introduktionsprogram får jobb eller studerar vidare men det skiljer sig stort mellan olika program. De flesta av eleverna som arbetar är sysselsatta inom vård och omsorg. Det visar en studie från Skolverket som följt upp elevernas sysselsättningsgrad fem år efter påbörjat introduktionsprogram.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum