Effektiva åtgärder för att förebygga avhopp
Skolverket har erbjudit gymnasieskolor stöd för att förebygga avhopp. Fyra experter har besökt 47 gymnasieskolor och tillsammans med rektorer tagit fram olika åtgärder. Goda relationer med eleverna, tydliga rutiner och snabbt sätta in åtgärder är de största framgångsfaktorerna för att förebygga avhopp enligt deltagande rektorer. Det visar den utvärdering som Skolverket genomfört.
– Utvärderingen visar att rektorer fått konkreta verktyg för att arbeta mer effektivt för att förebygga avhopp i gymnasieskolan. Varje minskat avhopp ger en stor vinst till både individen och samhället i stort, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.
Viktigt med bra relationer
Skolverket har skickat ut en enkät till de rektorer som deltagit i insatsen för att förebygga avhopp. Den åtgärd som rektorerna tycker är mest effektiv för att minska avhoppen från gymnasieskolan är att bygga relationer med eleverna. Att relationen fungerar även om eleven är frånvarande. En fungerande relation kan vara det som gör att eleven kommer tillbaka till skolan. Dessutom slår många rektorer fast att det är viktigt med tydliga rutiner för frånvaro och att insatserna sätts in snabbt.
Mer personal, tid och pengar
Flera rektorer svarar att de behöver mer resurser för att kunna utveckla det förebyggande arbetet. Både mer personal generellt och personal med specialkompetenser efterfrågas. Här påverkar skolans elevunderlag – om det finns många elever som har särskilda behov är också behovet ännu större av mer resurser. Ytterligare en framgångsfaktor är att personalen inte byts ut för ofta.
– Utifrån forskning och erfarenhet vet vi att individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, kontroll och att tidigt upptäcka problematisk frånvaro och följa upp den är framgångsfaktorer. Det här är det viktigt att alla skolor jobbar med, säger Hans-Eric Wikström.
Orsaker till avhopp
Var fjärde elev i Sverige får inte sin gymnasieexamen på tre år. Andra studier visar att mobbing, socialt utanförskap och brist på pedagogiskt stöd i skolan hör till de vanligaste orsakerna till skolavhopp. Även ogiltig frånvaro ses som ett stort problem som kan leda till avhopp och att eleverna inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Andra orsaker till skolavhopp är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, fel programval, stökig skolmiljö, dåliga hemförhållanden och tuffare krav i gymnasieskolan jämfört med grundskolan.
Fakta om insatsen
Insatsen genomfördes av Skolverket på uppdrag av regeringen mellan vårterminen 2017 och höstterminen 2018. Totalt deltog 47 skolor. Insatserna byggde på att skolorna själva anmälde om intresse att vara med. De deltagande skolorna har träffat en eller två av Skolverkets experter vid tre tillfällen under ungefär två månader. Majoriteten är nöjda med Skolverkets insats och uppger att den gett dem verktyg och ökad kunskap för att minska antalet avhopp.
För frågor kontakta
Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket, 08-527 332 03
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ökat intresse för statsbidrag till lärlingsutbildning15.5.2019 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
144 kommuner och fristående skolor har ansökt om statsbidrag för över 13 300 elever i gymnasial lärlingsutbildning. Ansökningarna uppgår till 277 miljoner kronor och Skolverket har totalt 191 miljoner kronor att fördela i vår. Kommuner och fristående skolor kommer därmed inte få så mycket bidrag som de sökt.
Elever nöjda med spetsutbildning29.4.2019 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Eleverna som går spetsutbildning i grundskolan och gymnasieskolan är mycket nöjda med sin utbildning. Även de skolor som bedriver utbildningarna är nöjda. Samtidigt kostar spetsutbildningen mer än annan utbildning och den är i praktiken inte tillgänglig för elever i hela landet. Ett problem som skolorna lyfter fram är att spetsutbildningen fortfarande är en försöksverksamhet. Det visar Skolverkets utvärdering.
Många lärare trivs i skolan – samtidigt förekommer hot och våld25.4.2019 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Nio av tio lärare upplever att de bemöts med respekt och att de trivs i skolan. Mer än nio av tio högstadielärare anser att stämningen är trevlig på de flesta eller alla lektioner. Nästan lika stor andel lärare anser att det överlag råder studiero. Nio av tio elever trivs i skolan men har en något mindre positiv bild av studieron. Drygt sex av tio elever upplever att de har arbetsro på de flesta eller alla lektioner. Det visar Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan 2018”.
Få legitimerade lärare i fritidshem16.4.2019 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Av de närmare 13 500 anställda med en tjänst som lärare i fritidshemmet har ungefär en fjärdedel legitimation med behörighet för fritidshem. Det visar Skolverkets nya statistik om elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19. Statistiken finns även på läns- och kommunnivå.
Andelen förskollärare minskar9.4.2019 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen personal med förskollärarexamen har minskat med 2,9 procentenheter sedan 2014. Idag har 39,6 procent av de anställda i förskolan en förskollärarexamen. När det gäller barngruppernas storlek så är den i stort sett oförändrad. 2018 bestod den genomsnittliga barngruppen av 15,4 barn jämfört med 15,3 året innan. Det visar Skolverkets statistik som även går att bryta ned på respektive förskola, kommun eller län.
Lärarbehörigheten minskar i grundskolan men ökar i gymnasiet12.3.2019 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan förra läsåret har andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ökat, från 80,6 procent förra läsåret till 81,4 procent i år. Samtidigt minskar andelen behöriga lärare i grundskolan från 71,4 procent förra året till 70,5 procent. Det visar Skolverkets nya statistik om pedagogisk personal i skolan. Statistiken finns även på läns- kommun- och skolenhetsnivå.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum