Enkäten ställde också frågor om hot i två steg. Inledningsvis ställdes frågan om den svarande upplevt våld eller hot om våld och i nästa steg ställdes frågan om hur den svarande har hotats. 

Vad gäller hot och hot om våld finns inga identifierade internationella studier just inom djursjukvård, men det är väl belagt i forskning att förekomst av trakasserier, hot om våld och våld relaterar till fysisk och psykisk ohälsa.  

– Självklart har vi en nolltolerans mot denna typ av beteenden och händelser i branschen. Inom ramen för Prevent*2 gör vi nu en stor satsning på att ta fram ett material som ska utgöra ett stöd i hur man hanterar hat-och-hot-problematiken. Bland annat syftar materialet till att ge ökade kunskaper om konflikthantering, vilket är värdefullt i mötet med djurägarna, säger Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert på Gröna arbetsgivare.  

En analys av resultaten visar att förekomsten av hot inte påverkas av vare sig storleken på företaget eller dess geografiska läge. 

– Vi trodde att det skulle se annorlunda ut i städer gentemot mindre orter, eftersom de flesta större djursjukhusen ligger i städer, men enkätresultatet visar inte på några sådana skillnader. Något överraskande så har inte heller företagets storlek någon inverkan på resultatet. På ett sätt är det nedslående eftersom det innebär att man utsätts för hot likväl på mindre dagöppna kliniker som på jouröppna djursjukhus. Det hade varit enklare att rama in och hitta åtgärder för att förhindra hoten om problematiken varit mer isolerad, säger Camilla Backlund. 

Hot mottagna per telefon är vanligt för alla yrkesgrupper inom djursjukvården, men vanligast för djurvårdare och de som arbetar i reception. Det är dock främst veterinärer som blivit utsatta för våld eller hot om våld under ett fysiskt möte med djurägare. Det är även den yrkesgrupp som upplever sig mest påverkade av hoten. 

– Även om det rör sig om få individer så är det väldigt allvarligt. Det här är professionella människor som i sin yrkesroll får ta emot hot från helt vanliga djurägare. Hot som påverkar dem under lång tid. Det är fullkomligt oacceptabelt, säger Johan Wiklund, ordförande i Svensk Djursjukvård. 

Bakgrund:

Svensk Djursjukvård, en del av Gröna arbetsgivare, skickade under våren ut en enkät för att undersöka hur anställda inom djursjukvården upplever sin arbetsmiljö och hälsa. Totalt svarade 1158 individer på enkäten, varav 94 procent kvinnor och 6 procent män. Medlemsföretagen i Svensk Djursjukvård utgör en majoritet av den privata svenska djursjukvården. 

Fotnoter: 

1. Berthelsen, H., Westerlund, H., Bergström, G., Burr, H. (2020) Validation of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III and Establishment of Benchmarks for Psychosocial Risk Management in Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(9): 3179. 
2. Prevent ägs av arbetsmarknadens parter och tillsammans tar de fram material, stöd och verktyg inom arbetsmiljöområdet.