Universitetssjukhuset Örebro

Exponering av kobolt är lika farligt via huden som vid inandning

Dela

Forskning visar att exponering av metallen kobolt inom hårdmetallindustrin kan ge olika negativa hälsoeffekter. Upptaget av kobolt sker främst via inandning men även genom huden. ”Våra resultat tyder på att hudexponering för kobolt i hårdmetallindustrin kan påverka det totala upptaget av kobolt i samma storleksordning som luftexponeringen”, säger Maria Klasson, yrkeshygieniker.

Hudceller som odlas i en vätska i speciella odlingsflaskor. Foto: Jens Qwarngård.
Hudceller som odlas i en vätska i speciella odlingsflaskor. Foto: Jens Qwarngård.

Att utsättas för kobolt i arbetsmiljön kan leda till hjärt- och kärlsjukdom, cancer, hudeksem samt problem med de övre och nedre luftvägarna. Kobolt kan finnas i luften i hårdmetallindustrin. Metallen finns i batterier som används i datorer, mobiltelefoner och elbilar.

– När jag började min forskning fanns det ingen kunskap om betydelsen av hudupptag i relation till upptag via andningsvägar vid koboltexponering. Vår förhoppning med den här studien var att våra resultat skulle kunna bidra till att hitta en lägsta nivå för exponering av huden utan att få negativa hälsoeffekter i huden, säger Maria Klasson, yrkeshygieniker på arbets- och miljömedicin enhet vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Hon poängterar hur viktigt det är att få vara frisk på sitt arbete. Genom att hitta ett hudgränsvärde för koboltexponering ökar chansen till ett hållbart arbetsliv.

Kobolt påverkar hela det yttre hudskiktet

– Kobolt är giftigt och påverkar huden på ett farligt sätt. Vi såg att metallen påverkar celler i huden hela vägen i det yttre hudskiktet, det så kallade epidermis. Det är ett fynd som vi är först med att kunna visa. Även de inflammatoriska ämnena cytokiner och kemokiner producerades i hela det yttre ytskiktet. Kobolt går in genom huden relativt snabbt, säger hon.

I sina tester i laboratoriet använde  hon sig av odlade hudceller. Då kan man göra experiment under längre tid. En koboltkloridlösning av olika koncentrationer hälldes på cellerna och fick verka i olika tidsintervaller. Sen mätte hon hur mycket cytokiner och kemokiner som hade producerats. På så sätt kunde hon se hur inflammationen hade utvecklats.

– Vi jämförde hudceller i olika lager i det yttre hudskiktet. De cytokiner och kemokiner som producerades av hudcellerna när dom utsätts för kobolt påverkar andra celler som är inblandade i inflammation i huden. Inflammation uppstår alltså när kroppen försvarar sig mot något ämne som kroppen bedömer som främmande. Flertalet olika celler rekryteras och produceras vid inflammation, berättar hon.

I studien såg hon att koncentrationen av kobolt hade större betydelse än tidsaspekten. Ju högre koncentration av metallen desto mer ökade cellernas produktion av de inflammatoriska ämnena.

Vid ytterligare frågor kontakta 

Maria Klasson
Yrkeshygieniker
Arbets- och miljömedicin
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
E-post: maria.klasson@regionorebrolan.se
Telefon: 019 – 602 35 53

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Hudceller som odlas i en vätska i speciella odlingsflaskor. Foto: Jens Qwarngård.
Hudceller som odlas i en vätska i speciella odlingsflaskor. Foto: Jens Qwarngård.
Ladda ned bild
I ett kylskåp inne i odlingslaboratoriet förvaras bland annat odlingsmediet, vilket är vätskan cellerna odlas i, koboltkloriden och lite andra kemikalier som behövs för odlingen av cellerna. Foto: Jens Qwarngård.
I ett kylskåp inne i odlingslaboratoriet förvaras bland annat odlingsmediet, vilket är vätskan cellerna odlas i, koboltkloriden och lite andra kemikalier som behövs för odlingen av cellerna. Foto: Jens Qwarngård.
Ladda ned bild
Forskaren Maria Klasson. Foto: Jens Qwarngård.
Forskaren Maria Klasson. Foto: Jens Qwarngård.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Universitetssjukhuset Örebro
Universitetssjukhuset Örebro
Södra Grev Rosengatan
701 85 Örebro

http://www.regionorebrolan.se/uso

Det personliga universitetssjukhuset

Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Följ Universitetssjukhuset Örebro

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro

Minskade ångest- och depressionssymtom ett år efter knäoperation18.9.2020 09:10:00 CESTPressmeddelande

Patienter som genomgått en knäoperation påverkas positivt även i sitt psykiska mående. Det är resultatet av Aamir Mahdis forskning på ortopediska kliniken. ”Vi såg att ångest- och depressionssymtom hade minskat hos de här patienterna ett år efter operation. Det skulle kunna spegla minskning av smärta och förbättring av funktionen”, säger överläkaren Aamir Mahdi på Universitetssjukhuset Örebro.

Nya metoder i kampen mot livmoderhalscancer15.9.2020 08:30:00 CESTPressmeddelande

I Sverige vaccineras flickor mot vissa typer av HPV (humant papillomvirus). Kvinnor över 23 år erbjuds undersökning, så kallad screening, för att upptäcka förstadier till livmoderhalscancer (cervixcancer). ”Genom forskningen hoppas vi kunna bidra till den samlade kunskapen för att få till bättre laborativa metoder som kan hjälpa till vid förbyggande och behandling av livmoderhalscancer”, säger forskaren Malin Kaliff på Universitetssjukhuset Örebro.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum