Exponering av kobolt är lika farligt via huden som vid inandning

Att utsättas för kobolt i arbetsmiljön kan leda till hjärt- och kärlsjukdom, cancer, hudeksem samt problem med de övre och nedre luftvägarna. Kobolt kan finnas i luften i hårdmetallindustrin. Metallen finns i batterier som används i datorer, mobiltelefoner och elbilar.

– När jag började min forskning fanns det ingen kunskap om betydelsen av hudupptag i relation till upptag via andningsvägar vid koboltexponering. Vår förhoppning med den här studien var att våra resultat skulle kunna bidra till att hitta en lägsta nivå för exponering av huden utan att få negativa hälsoeffekter i huden, säger Maria Klasson, yrkeshygieniker på arbets- och miljömedicin enhet vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Hon poängterar hur viktigt det är att få vara frisk på sitt arbete. Genom att hitta ett hudgränsvärde för koboltexponering ökar chansen till ett hållbart arbetsliv.

Kobolt påverkar hela det yttre hudskiktet

– Kobolt är giftigt och påverkar huden på ett farligt sätt. Vi såg att metallen påverkar celler i huden hela vägen i det yttre hudskiktet, det så kallade epidermis. Det är ett fynd som vi är först med att kunna visa. Även de inflammatoriska ämnena cytokiner och kemokiner producerades i hela det yttre ytskiktet. Kobolt går in genom huden relativt snabbt, säger hon.

I sina tester i laboratoriet använde  hon sig av odlade hudceller. Då kan man göra experiment under längre tid. En koboltkloridlösning av olika koncentrationer hälldes på cellerna och fick verka i olika tidsintervaller. Sen mätte hon hur mycket cytokiner och kemokiner som hade producerats. På så sätt kunde hon se hur inflammationen hade utvecklats.

– Vi jämförde hudceller i olika lager i det yttre hudskiktet. De cytokiner och kemokiner som producerades av hudcellerna när dom utsätts för kobolt påverkar andra celler som är inblandade i inflammation i huden. Inflammation uppstår alltså när kroppen försvarar sig mot något ämne som kroppen bedömer som främmande. Flertalet olika celler rekryteras och produceras vid inflammation, berättar hon.

I studien såg hon att koncentrationen av kobolt hade större betydelse än tidsaspekten. Ju högre koncentration av metallen desto mer ökade cellernas produktion av de inflammatoriska ämnena.

Vid ytterligare frågor kontakta 

Maria Klasson
Yrkeshygieniker
Arbets- och miljömedicin
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
E-post: maria.klasson@regionorebrolan.se
Telefon: 019 – 602 35 53