Skolverket

Fler elever behöriga till gymnasiet

Dela
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.

- Det är en välkommen förbättring. Efter att behörigheten har sjunkit bland niondeklassarna i flera år så ser vi nu ett trendbrott, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Totalt lämnade drygt 110 000 elever grundskolan i våras. Av dem blev 92 900 elever behöriga till gymnasieskolan. Våren 2017 lämnade 107 000 elever grundskolan och av dem var 88 300 elever behöriga. Antalet behöriga elever ökade därmed med 4 600 från 2017 till i år.

Skillnaden mellan pojkars och flickors behörighet minskar

Bland flickorna har behörigheten till gymnasieskolan ökat med 0,3 procentenheter sedan förra året. Bland pojkarna ökade behörigheten med 3,1 procentenheter. 86,7 procent av flickorna och 82,3 procent av pojkarna blev behöriga i år.  

Föräldrarnas utbildning slår igenom i elevernas betyg

Bland elever vars föräldrar har gymnasieskola som högsta utbildning blev 78,1 procent behöriga till gymnasieskolan i våras. Behörigheten bland elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning är 93,5 procent. Siffrorna var ungefär desamma förra året.

- Skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortsatt orimligt stora. Ansvariga för skolan lokalt behöver utveckla undervisningen och fördela resurser så att elevernas bakgrund inte avgör hur de lyckas i skolan. Social bakgrund får aldrig bli en ursäkt för sämre resultat. Här behöver skolorna göra mer och vi erbjuder en rad stödinsatser som de kan använda i sitt arbete, säger Peter Fredriksson.

Migrationsbakgrund påverkar behörigheten

Behörigheten skiljer sig också beroende på migrationsbakgrund. Skillnader finns men är mindre mellan elever med svensk bakgrund (90,9 procent), elever med utländsk bakgrund födda i Sverige (86,1 procent) och elever som invandrat före skolstart (84,8 procent). Behörigheten är däremot betydligt lägre bland elever som invandrat i årskurs 1–5 (67,3 procent). Lägst är behörigheten bland nyanlända (28,4 procent). I den elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren och elever som saknar uppgift om personnummer.

- Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning. Här behövs ett genomtänkt och målvetet arbete på skolorna och vi satsar idag mycket på att stötta skolor som har tagit emot många nyanlända, säger Peter Fredriksson.

Mer om betyg och behörighet

Betygen räknas om till ett meritvärde som eleven använder vid ansökan till gymnasieskolan. Meritvärdet räknas fram utifrån elevernas 16 bästa ämnesbetyg. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat sedan förra året. I år var det genomsnittliga meritvärdet 220,8 jämfört med 215,7 förra året. För elever som läser ett modernt språk som språkval baseras meritvärdet på 17 ämnen. Genomsnittet beräknat på 17 ämnen var i år 228,7 jämfört med 223,5 förra året. Med behörighet till gymnasieskolan avses behörighet att börja ett yrkesprogram som är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.

För mer information

www.skolverket.se

Kontaktuppgifter

För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00

För frågor om statistikuppgifter kontakta Helena Svensson undervisningsråd 08-527 333 12 eller Anders Lundahl 08-527 337 07

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye