Grönt näringslivsindex: Fortsatt mörkt för svenskt lantbruk

Första kvartalet 2023 landar Grönt näringslivsindex på 92,8, där värdet 100 innebär en neutral syn på den framtida konjunkturen. Det är en nedgång med 2 procentenheter jämfört fjärde kvartalet 2022. Fyra av fem delbranscher har en negativ syn på konjunkturen, och endast skogsbrukarna är optimistiska:

- Det är bekymmersamt att synen på den framtida konjunkturen i det gröna näringslivet fortsätter vara så svag, vilket speglar ett högt kostnadsläge för viktiga insatsvaror och oro för hur framtida prisbild och efterfrågan kommer att utveckla sig, säger Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för LRF.

Det finns en oro i flera av delbranscherna för framtida sjunkande efterfrågan mot bakgrund av den höga inflationen och de ökade kostnader som drabbat många hushåll på många områden. Samtidigt ligger kostnaderna för viktiga insatsvaror som mineralgödsel och el fortsatt högt. De stigande räntorna tillsammans med oro för marknadsnedgång leder till att vi detta kvartal kan konstatera att det samlat investeras för lite inom animalieproduktionen. Animaliesektorn är motorn i svensk livsmedelsproduktion, och därför är det extra bekymmersamt att investeringstakten i den delbranschen är så låg att den inte ens räcker för att långsiktigt säkra dagens produktionsnivå:

- Vi vet att många av LRFs medlemmar skulle vilja vara i ett läge där de skulle kunna investera i sina företag, både för att bibehålla och öka sin produktion. Men för många lantbrukare finns det investeringsutrymmet helt enkelt inte, med höga kostnader för insatsvaror och osäkerheter kring hur betalning och efterfrågan kommer utvecklas framåt. Det är särskilt bekymmersamt eftersom Sverige befinner sig i ett läge där vi verkligen behöver öka vår livsmedelsproduktion, inte minst för att stärka vår försörjningstrygghet, menar Anna Karin Hatt

- För att lösa ekvationen och säkra att företagen får utrymme att göra investeringar och öka sin produktion behövs det dels en uppdaterad livsmedelsstrategi med tydliga, siffersatta mål och ett starkt fokus på ökad lönsamhet och konkurrenskraft på gårdsnivå. Men det är också oerhört viktigt att svenska konsumenter och det offentliga köket fortsätter välja svenska produkter. En fortsatt god efterfrågan på svenska livsmedel är oerhört viktigt, särskilt i tider som dessa, avslutar Anna Karin Hatt.

Kortfattat bransch för bransch

Växtodling
• Indexet för växtodling backade nästan 20 enheter, det lägsta resultatet sedan mätningen börjades. Den uppgång och positiva tron på konjunkturen vi såg under sista kvartalen har nu bytts ut till stort mörker.
• Växtodlarna ser betydligt mindre positivt på prisutvecklingen för nuvarande odlingssäsong samtidigt bedömer man att lönsamheten har försvagats det sista kvartalet.

Trädgård
• Trädgårdsindex sjunker kraftigt med åtta punkter till 81,5. Det är den lägsta indexnoteringen för trädgård i Grönt näringslivsindex historia.
• Läget är svårt och lönsamheten pressas tillbaka. Det råder likviditetskris och det har börjat förekomma konkurser, även bland större företag.
• En del växthusodlare har valt att minska, pausa eller senarelägga sin produktion under vintern på grund av befarat höga elkostnader.

Animalier
• Animalieindex stiger med 10 punkter till 91,2, och uppvisar fortfarande negativt resultat. Uppgången beror på välfyllda världslager av spannmål vilket dämpat kostnaderna för foder. Det som ser ljust ut för animalieproducenter skapar större oro för växtodlarna. Det är en växelverkan vi ser i kvartalets första index.
• Utifrån Jordbruksverkets senaste förprövningsstatistik, ett mått på investeringsviljan i animaliesektorn, återfinns en avvaktande inställningen.
• Det är en utmaning såväl i ett tillväxtperspektiv som säkerställandet av nuvarande produktionskapacitet framöver.

Förädling & tjänster
• Index för förädling och tjänster stiger, men uppvisar fortfarande negativt resultat. Det är dock stora skillnader inom branschen. Entreprenad är mest positiva till konjunkturen. 2022 var ett bra år med god lönsamhet, en känsla man tar med sig in i 2023
• För livsmedelsförädlarna är det kännbart att konsumenten ändrat köpbeteende. Ökat fokus på kostnader gör att man i mindre utsträckning väljer specialsortiment och hantverksprodukter, vilket fortsätter att återspegla sig i att rekoringar och direktförsäljning minskar. Många av företagen har elberoende verksamheter men har inte nåtts av de krisstöd som betalats ut och hoppas nu på elstödet. Till detta tillkommer oro kring ny lagstiftning rörande livsmedelskontroller med risk för kraftigt ökade kontrollavgifter. Den sammantagna situationen bromsar tillväxten.
• Hästföretagarna är mest negativa till konjunkturen. Mest kännbart är det på ridskolorna, där kunderna rider mer sällan än tidigare.

Skogen
• Skogsbruket faller med sju enheter till 104, och uppvisar ett positivt resultat.Det finns en motsägelsefull bild. Skogsägarna tror på svagare prisutveckling på timmer och massaved samtidigt som priserna har stigit i närtid.
• Det finns en fortsatt stark efterfrågan, sannolikt en följd av att virke från Ryssland och Belarus inte längre får importeras till EU. Den historiskt svaga kronan ger dessutom svensk skogsindustri stora prisfördelar.