Lantbrukarnas Riksförbund

Grönt näringslivsindex, kvartal fyra: Oro för vikande efterfrågan på svenskproducerade livsmedel

Dela

Grönt näringslivsindex är en konjunkturmätare med fokus på de gröna näringarna. Idag presenteras kvartal fyra som visar att den återhämtning vi såg i kvartal tre har stannat av och att totalindexet nu visar på en svag tillbakagång. Oro för fortsatt höga kostnader på viktiga insatsvaror som el, gödsel, drivmedel och foder fortsätter att prägla indexet även detta kvartal. Till det kommer nu också höstens räntehöjningar, som påverkar framtidstron för de kapitalintensiva branscherna inom de gröna näringarna. Sedan kvartal tre har även oron för framtida efterfrågan i konsumentled vuxit sig starkare, vilket är oroande.

Den tydliga återhämtning vi såg i Grönt Näringslivindex i kvartal 3 har stannat av och visar i stället på en svag tillbakagång. Totalindex har sjunkit från 96,6 till 94,8. Den svaga tillbakagången avspeglas i alla branscher utom trädgård. Trädgårdsindex ökar men landar fortsatt på en starkt negativ syn på konjunkturen med index 90. De enda delbranscher som ser positivt på den framtida konjunkturen är växtodlarna som med knappa 102 ser svagt positivt på densamma, och skogsägarna som med knappt 112 fortsatt ser starkt positivt på konjunkturen. Men även för dessa båda positiva branscher går index i kvartal fyra tillbaka, jämfört med kvartal tre.

-       Den samlat negativa synen på konjunkturen bland företagarna i det gröna näringslivet beror på det fortsatt höga kostnadsläget för insatsvaror. Det kombinerat med en oro kring framtida intäkter och hur efterfrågan från konsumenterna och kommunerna kommer se ut under 2023 när man får mindre pengar att röra sig med. Företagarna i våra näringar planerar redan nu inför nästa års skörd och kvartal fyra visar att osäkerheten i branschen är stor när det gäller kombinationen av framtida förväntat kostnadsläge, framtida avräkningspriser och efterfrågan på lantbrukets varor och tjänster, säger Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Animalieproducenterna är mest negativa. Animalieindex sjönk i fjärde kvartalet med tre enheter till mycket svaga 81. Det beror på att många animalieproducenter nu exponeras fullt ut för det höga kostnadsläget samtidigt som man ser en vikande lönsamhetsutveckling och oro för framtida efterfrågan i konsumentled.

-          Vi får oroväckande signaler från dagligvaruhandeln om att matkassarna minskar och att volymen sålda livsmedel går ner, men också om ändrade köpbeteenden där konsumenter lämnar premiumprodukter för billigare produkter och lågprisalternativ, där andelen svenskproducerat ofta är väsentligt lägre. Vi vet att svenska konsumenter gärna vill välja svenskproducerat, men efterfrågan på svenskproducerade livsmedel kan komma att sättas på hårda prov framåt när hushållen får ökade kostnader på flera olika sätt och mindre kvar i plånboken, säger Anna Karin Hatt.

-          På samma sätt varnar nu allt fler från det offentliga köket för att stigande råvarukostnader tvingar dem att se över sina inköp och menyer. Kloka politiker behöver i vinterns budgetbeslut i kommuner och regioner säkra att budgetarna för matinköp till bl.a. skolor, äldreboenden och vårdinrättningar är sådana att de kan fortsätta köpa in en hög andel svenskproducerat till sina kök. En hög efterfrågan på svenskproducerat i de offentliga köken är extra viktigt just nu och ett konkret sätt för kommuner och regioner att bidra till stärkt försörjningstrygghet, menar Anna Karin Hatt.

Konkurrenskraften för det svenska lantbruket behöver stärkas för att kunna fortsätta konkurrera med billigare importerade produkter. LRFs senaste beräkning visar att kostnadsökningen för de viktigaste insatsvarorna för det redan tidigare ekonomiskt pressade lantbruket nu har ökat med drygt 9,5 miljarder på årsbasis.

-          Det är bra att regeringen i sin regeringsförklaring pekat på vikten att stärka svensk konkurrenskraft, men de ambitionerna måste nu omsättas i konkreta politiska beslut. Bland annat krävs en uppdaterad skarpare svensk Livsmedelsstrategi, med tydliga siffersatta mål och incitament för att investera i inhemsk produktion av de viktiga insatsmedel vi har förutsättningar att kunna producera i Sverige. Ytterst handlar det om att stärka Sveriges samlade försörjningstrygghet. Den förmåga att producera mat som vi kommer ha i kristider kommer aldrig kunna vara större än den förmåga vi har att producera mat i idag, avslutar Anna Karin Hatt.

------------

Branscherna, sammanfattning

Animalier

  • Den uppgång vi såg i kvartal 3 bryts och hamnar på 81, en sänkning med tre enheter.
  • Animalieproducenterna är alltjämt mest pessimistiska till konjunkturläget även om synen ser ut att ha stabiliserats på en högre nivå.
  • Bedömningen av prisbilden på insatsvaror är mer negativ än föregående kvartal och har sannolikt kopplingar till osäkerheten på flera marknader för bland annat fodermedel som soja och spannmål.
  • Äggproducenterna är mest pressade. Bakgrunden är de skenande foderpriserna och äggproducenterna har haft svårt att höja äggpriserna. En tröghet i förhandlingarna mellan packerier och handel till följd av långa avtalsperioder bidrar till den uppkomna situationen.

Förädling & tjänster

  • Index för förädling och tjänster sjunker ytterligare två enheter till knappa 95 i kvartal 4.
  • Fallet avspeglar den oro som branschen känner inför framtiden. Oron är mest akut bland livsmedelsförädlare som upplever starkt fallande efterfrågan. Det tillsammans med ökade produktionskostnader. Det är svårt att få täckning för de ökade kostnaderna. Likviditeten lider och lönsamheten är dålig. Man befara konkurser framöver.
  • Hästföretagen samt entreprenadföretagen oroas av kostnadsökningar och minskad efterfrågan.

Växtodling

  • Den positiva konjunkturutvecklingen under året mattas av något under inledningen av kvartal 4 och index backar med närmare 2 enheter till 102.
  • Prisbilden för insatsvaror fortsätter att tynga index.
  • Växtodlarna ser positivt på prisutvecklingen för nuvarande odlingssäsong även om det dämpas något under kvartal 4.
  • Högre avkastningsnivåer och gynnsam prisbild gör att växtodlarna upplever en bättre lönsamhet i förhållande till föregående år. Kostnadsmassan är mer besvärande under innevarande odlingsår. Dyrare och osäkrare insatser i form av diesel, gödning och växtskydd får större genomslag i förkalkylerna för nästkommande skörd och dämpar synen på lönsamhetsutvecklingen något.

Trädgård

  • Trädgårdsindex ökar med drygt tre punkter i kvartal 4 men avspeglar ännu en starkt negativ syn på konjunkturen med index 90.
  • Många trädgårdsföretag är stora elkonsumenter och ligger i elprisområde 3 eller 4. Besked om elstöd hade vid undersökningstillfället ej ännu nått ut.
  • Plantskoleföretagen är den enda produktionsinriktning som har en positiv syn i kvartal 4. De har många kunder inom entreprenad och konjunkturförsvagning förväntas först från nästa år.

 Skogen

  • Skogsbruket faller med två enheter till 112 och upplever att lönsamheten fortsatt är god. Totalindexet utan skogsbruk landar på 89,4. (Med skogen är totalindex 94,8)
  • Bland skogsägarna har tron på fortsatt stigande timmerpriser bytts ut mot förväntningar på fallande timmerpriser medan förväntningarna på stigande massavedspriser är fortsatt höga.
  • Skogsägarna upplever lönsamheten som fortsatt god, både på ett års sikt och jämfört med föregående år. Andra mildrande omständigheter är att de ökande kostnaderna för insatsvaror relativt snabbt kunnat kompenseras av ökade avräkningspriser för flertalet produktionsinriktningar. Utbetalningarna av krisstöd har naturligtvis också haft en mildrande effekt för de som mottagit det.
  • Timmerpriserna, som steg under kvartal 3, riskerar nu falla till följd av försvagad efterfrågan från byggande. Timmerpriserna, som steg under kvartal 3, riskerar nu falla till följd av försvagad efterfrågan från byggande

Nyckelord

Kontakter

För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70

Bilder

Dokument

Om

Lantbrukarnas Riksförbund
Lantbrukarnas Riksförbund
Franzéngatan 1
11251 Stockholm

010-1844000https://www.lrf.se/

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket 

www.lrf.se

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Ny rapport: Lantbrukare gör över 80 000 åtgärder för ökad biologisk mångfald22.12.2022 10:28:30 CET | Pressmeddelande

7 av 10 bönder jobbar aktivt för att öka den biologiska mångfalden. Det visar en ny rapport från undersökningsföretaget Landja. "Det motsvarar drygt 40 000 lantbrukare. De gör redan eller tänker göra i medeltal två åtgärder var för biologisk mångfald under växtodlingssäsongen 2023. Det är goda nyheter för fåglar, insekter och växter. Arbetet för biologisk mångfald är prioriterat hos våra medlemmar. Det har vi också sett genom Greppa Näringen där en ny gårdsrådgivning om biologisk mångfald blivit mycket uppskattad", säger LRFs hållbarhetsexpert Markus Hoffman.

LRF inför svenska ordförandeskapet i EU: Jord- och skogsbruket är nyckeln till en hållbar framtid14.12.2022 13:25:19 CET | Pressmeddelande

I dag presenterade regeringen vilka frågor de prioriterar under det svenska EU-ordförandeskapet. En av de viktigaste områdena är energifrågorna och den gröna omställningen med skogen som nyckelroll. "Vi inom det gröna näringslivet sitter med många av de lösningar som krävs. Det är viktigt att skapa fler incitament för att det aktiva jord- och skogsbruket ska kunna producera ännu mer samhälls- och klimatnytta. Vi ser fram emot att jobba ihop med regeringen kring det svenska ordförandeskapet i EU så att processerna blir så bra som möjligt. Det har vi alla att vinna på", säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

LRF säljer dotterbolaget Macklean: ”Hos Vergenta får Macklean ännu bättre möjligheter att växa”30.11.2022 10:00:00 CET | Pressmeddelande

Efter 11 år inom LRFs sfär säljer LRF helägda konsultbolaget Macklean till konsultbolaget Vergenta. "Macklean har varit ett mycket uppskattat konsultbolag inom LRF-koncernen, och levererar dagligen stort värde till företagen i det gröna näringslivet. Vi tror på Macklean men ser att bolaget kan utvecklas ännu bättre framåt med en industriellt mer lämplig ägare än LRF. Vi är övertygade om att vi med Vergenta som ny huvudägare ger bolaget ännu bättre förutsättningar att kunna växa och fortsätta leverera hög strategisk och affärsmässig nytta till olika delar av det gröna näringslivet", säger LRFs VD och koncernchef Anna Karin Hatt.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum