Hela rättskedjan måste prioriteras

– Politiken verkar helt ha glömt den grundläggande insikten om att de olika delarna av rättsväsendet påverkar och påverkas av varandra. Om de stora satsningarna på polisen ska ge önskad effekt måste även åklagare och domare ges resurser, de är avgörande för att komma till rätta med brottsbekämpningen, säger Lee Wermelin, ordförande på Akavia.

Såväl Åklagarmyndigheten som Sveriges Domstolar har dessutom redan nu har ett ansträngt läge och har varnat för konsekvenserna om domstolarna och åklagarna inte får mer ekonomiska resurser.Domstolarna behöver anställa 90 nya domare enbart för att klara ökningen av antalet mål som skedde under 2019.Åklagarmyndigheten behöver krympa verksamheten och minska personalstyrkan med ett hundratal åklagare om inte myndigheten får mer ekonomiska resurser än aviserat.

Brottsförebyggande rådets (Brå:s) statistik visar hur antalet anmälningar av brott ökat under första halvåret 2020. Totalt 768 000 brott anmäldes denna period, brott som utreds av personal vid Ekobrottsmyndigheten eller vid Polismyndigheten där åklagare från Åklagarmyndigheten i de flesta fall är förundersökningsledare. Men varken Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten eller domstolarna får någon ytterligare satsning i budgeten.

–Det går inte att stärka Polismyndigheten och kräva hårdare tag mot gängkriminaliteten utan att också stärka övriga väsentliga delar av rättskedjan. I förlängningen innebär detta en försämrad arbetsmiljö för våra medlemmar, med ökad stress och framför allt en hög risk för negativ inverkan på rättssäkerheten. Politiken måste tänka om och ta ansvar för en långsiktig, strategisk resurstilldelning, säger Lee Wermelin.