– Det finns ett skriande behov av utbildning av yrkesverksamma inför de stora teknikskiften som väntar på många områden. Forskare och deras lärosäten spelar stor roll för att sprida hög, teknisk kompetens till näringslivet, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer. 

Det är bra att regeringen skjuter till mer medel för forskning. Det kompenserar bland annat för att näringslivets satsningar på forskning och utveckling bromsat in på grund av pandemin. Det utökade FoU-avdraget underlättar också företagens återstart, vilket  Sveriges Ingenjörer argumenterat för.

Några av propositionens förtjänster är kopplingen mellan näringslivets ingenjörer, de statliga stödfunktionerna och de forskande lärosätena. När forskaranslagen ökar inom till exempel klimat- och miljöteknik, när digitaliseringens betydelse görs tydlig och när test- och demonstrationsanläggningar byggs ut leder det till en positiv spiral för Sverige.

I Sveriges Ingenjörers kommentarer till arbetet med propositionen har dock betonats att forskningen och utbildningen som två grenar på samma träd: det går inte att isolera forskningssatsningar utan måste kompletteras med kompetens- och utbildningsåtgärder. Det återspeglas intei regeringens proposition.

Det som framför allt fattas är en rejäl, statlig satsning på forskningsbaserad kompetensutveckling. Regeringen har nyss föreslagit en ändring i högskolelagen för att förtydliga lärosätenas roll och ansvar för vidareutbildning av yrkesverksamma. Detta är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte med att säga att lärosätena får ett uppdrag, det måste också till resurser – och de får inte tas från grundutbildningen.

Propositionens förslag att höja forskningsanslagen har Sveriges Ingenjörer krävt under lång tid. Anslagen till forskning höjs med 900 miljoner till 2024. Det skapar utrymme att ägna mer tid till forskning istället för att hela tiden söka externa anslag.

De osäkra anställningsvillkoren för många forskare – en del av dem ingenjörer – gör att det är svårt att locka nya forskare från näringslivet. Minskningen av antalet visstider på landets lärosäten borde därför prioriteras högt i en forskningsproposition, och det är därför glädjande att regeringen flaggar för att den vill minska andelen visstider på lärosätena.

– Lärosätena måste göra sig själva till goda arbetsgivare för att locka de bästa förmågorna. Fasta tjänster och bra villkor är förutsättningar för en attraktiv forskarkarriär, säger Ulrika Lindstrand.

Om ingenjörer och forskning
Ungefär 5 000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar arbetar på universitet och högskolor. Därutöver finns ett stort antal ingenjörer som är verksamma inom forskning och utveckling (FoU) i både privat och offentlig sektor. 

Förbundets inspel till propositionen
I arbetet med framtagandet av propositionen har aktörer inom utbildning och forskning kunnat bidra med sin synpunkter till regeringen. Detta är förbundets förslag i korthet:

• Resursurholkningen av ingenjörsutbildningarna måste stoppas.
• Minska andelen visstidsanställningar inom högskolan
• Nyttogörande av forskningen kräver att samverkan premieras inom högskolan.
• Öka det livslånga lärandet med konceptet Study Friday.
• Inför ett kompetensutvecklingsavdrag för arbetsgivare som satsar på kompetens.
• Effektivisera den statliga forskningsfinansieringen och ta bort kraven på samfinansiering.
• Öka lärosätenas flexibilitet och underlätta profilering.
• Industriforskningsinstituten behöver ökade resurser.
• Mer strategiskt arbete behövs för att skydda immateriella tillgångar.
• Behåll lärarundantaget – det har tjänat Sverige väl.