VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Krävs det förändring i infrastrukturen för bilar med automatiska funktioner?

Dela

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, fick i uppdrag av Trafikverket att utreda frågan om det krävs förändringar i infrastrukturen så att automatiserade fordon kan ta sig fram i trafiken. VTI:s forskare Anna Arvidsson, Carina Fors och Andreas Käck har under ledning av forskningsledare Leif Sjögren arbetat med projektet sedan 2020 och har nu lämnat sin rapport med svar till Trafikverket.

Projektets syfte har varit att ur Trafikverkets perspektiv, redogöra för nödvändiga eller möjliga anpassningar av det statliga vägnätets fysiska infrastruktur så att det finns stöd för fordon med automatiserade funktioner. Ett ytterligare syfte med projektet var att bygga upp ett kunskapsunderlag för den långsiktiga planeringen av infrastrukturen. Underlaget för projektet har bestått av litteraturstudier och studier av relevanta projekt både nationella som internationella. Dessutom har kunskap inhämtats via nätverk, deltagande i olika internationella och nationella grupper samt en specifikt arrangerad workshop med relevanta aktörer.

– Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att någon ombyggnad eller nybyggnad av den fysiska infrastrukturen inte är nödvändig eller ens motiverad enbart på grund av införandet av automatiserade fordon, åtminstone inte för Trafikverket, säger Leif Sjögren.

Den pågående digitaliseringen av transportsystemet kräver nya synsätt. Utvecklingen av fordon med avancerat förarstöd, automatiserade funktioner och självkörande fordon används mer och mer i transportsystemet. Med sensorer i fordonen och uppkoppling som ett komplement, finns idag automationsfunktioner som kan stödja den mänskliga föraren med köruppgiften under hela eller delar av resan. Samtidigt är dagens transportsystem utformat för mänskliga fordonsförare med deras tillhörande begränsningar och möjligheter.

– Automatiserade fordon utvecklas för en internationell marknad och för att klara befintlig infrastruktur, det vill säga att de ska kunna köras i hela det internationella transportsystemet på alla typer av vägar, förklarar Leif Sjögren, forskningsledare på VTI.

Skötsel och underhåll av den fysiska infrastrukturen kommer att bli allt viktigare då automatiserade fordon införs. Behovet av att det finns tydliga regler och krav som väghållaren strikt måste följa, ökar och blir grundläggande.

Det behövs standardiserade referensmetoder för kalibrering och kvalitetssäkring för att säkerställa att man kan ställa krav vid övervakning av infrastrukturens tillstånd. Det är viktigt att detta sker i hela väginfrastrukturen, såväl statlig som kommunal och annan väghållning. Till exempel är det viktigt att skyltar och vägmarkeringars tillstånd är korrekta samt att vägens ojämnheter är inom kraven, så att det automatiserade fordonet kan förstå och agera inom valda säkerhetsgränser för att hålla en optimal hastighet.

Det är dock inte tillräckligt att endast kunna lita på vägmarkeringar som ibland kan vara skymda av till exemel snö och is. Än så länge ger satelitnavigeringssystem inte tillräckligt noggrann och säker position sidledes. Detta behöver ses över och kompletteras  för en säker styrning av den automatiserade trafiken, särskilt på lokal nivå. Det finns en risk att trafiken kan bli mer spårbunden och därmed skapa mer koncentrerade slitagespår i vägbanan. Slitaget kan möjligen bli än större då elektriska fordon drivna av batterier blir tyngre än motsvarande fossilt drivna. Belastningen som en väg utsätts för är en av de största orsakerna till underhållsbehovet. En lösning kan vara att se till att fordonen varierar sin sidoposition. Detta kräver ett tydligt samarbete med fordonsutvecklarna.

Det är inte bara automatiserade fordon som får nya möjligheter tack vare att fordon och infrastruktur blir uppkopplade. Fordonen ger även information tillbaka till utvecklaren som kan bygga upp databaser, som ständigt blir uppdaterade att ge underlag till att styra den automatiserade trafiken. HD-kartor (noggranna kartor med detajerad information) kan skapas för det automatiserade fordonet och det går att lokalt ge information till fordon om aktuella tillstånd för att optimera flödet. Även väghållaren kan få information från de uppkopplade fordonen, vilket kan nyttjas vid drift och planering.

I takt med digitalisering av transportsystemet med automatiserade fordon, kommer mängder med nya aktörer specialiserade på sitt område bli berörda. Nya samarbeten kommer att krävas mellan väghållare, fordon och IT-industrin. Vidare blir det viktigt att hantera de juridiska aspekterna med olika information. Vad betyder en viss skylt och vilken manöver ska man göra? Är det den digitala skylten eller det som står i lagen som gäller om det skiljer sig mellan dessa? Som nämndes tidigare är införandet av automatiserad fordon en global internationell verksamhet och flera nationella legala krav kan försvåra detta. 

Utvecklingen av automatiserade fordon har kommit långt och de finns här för att stanna. I en inledande fas kommer medelhastigheten att sänkas eftersom den här typen av fordon aldrig kommer att köra för fort.

– Jag vill samtidigt passa på och tacka alla de som bidragit med konstruktiva åsikter och information, särskilt Peter Smeds som varit Trafikverkets kontakt och hans kollegor som även bidrog med stöd vid workshopsarrangemangen. Slutligen vill jag tacka mina medförfattare Carina Fors, Anna Arvidsson och Andreas Käck samt Jonas Jansson, (VTI:s avdelningschef, Trafik och trafikant) för hans stöd, avslutar Leif Sjögren. 

Infrastruktur för bilar med automatiserade funktioner: ett kunskapsunderlag om behov av nödvändiga anpassningar (2022 Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA)

Nyckelord

Kontakter

Om

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut



013-20 40 00http://www.vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå Sveriges transportpolitiska mål. VTI har kontor i Linköping, Stockholm, Göteborg och Lund. 

Följ VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Bussföraryrket särskilt utsatt under coronapandemin30.11.2022 11:51:21 CET | Pressmeddelande

Kollektivtrafik är en viktig funktion i samhället med hög prioritet när det gäller att upprätthålla verksamhet i kristider. Inställd kollektivtrafik skulle ge stora konsekvenser för samhället. VTI har genomfört en studie om bussförares upplevelser i samband med pandemin och hur deras arbetsmiljö påverkades, vilka bedömningar och avvägningar som gjordes för att minska risken att förare skulle bli smittade.

Ska cykeln färdas i mitten av körbanan?28.11.2022 09:16:19 CET | Pressmeddelande

Idag har bilen en prioriterad roll i trafiken. Det kan nog alla enas om. VTI och Trivector har gemensamt undersökt hur ett förändrat förhållande skulle kunna öka viljan att börja cykla, samt utvärderat konsekvenserna av förslaget om Trafik på lika villkor (TLV) – omfördelning av gaturummet. Konceptet som undersöks inom ramen för denna förstudie går kortfattat ut på att cyklister rör sig som bilar i gaturummet.

Färre dödsolyckor med mc i Norge än i Sverige, Danmark och Finland15.11.2022 16:21:32 CET | Pressmeddelande

Att köra motorcykel (mc) i Norden är främst en sommar- och hobbyaktivitet. Vid olyckor med mc finns dock en högre risk att dödas eller skadas allvarligt, jämfört med olyckor med bil, eftersom det inte finns något bälte, någon krockkudde eller liknande säkerhetsmekanism. I stället är det själva kroppen som tar emot krockvåldet om en olycka inträffar. Ary P. Silvano, forskare inom trafiksäkerhet och trafikmodellering på VTI, har genomfört en studie om dödsolyckor med mc i Sverige i jämförelse med våra grannländer i Norden.

Körförmåga vid synfältsbortfall - utredningsförslag med flera potentiella vinster31.10.2022 13:51:27 CET | Pressmeddelande

Runt 1000 personer förlorar varje år sitt körkort på grund av synfältsbortfall. Dagens system för undantag från de medicinska föreskrifterna påverkar många på individnivå negativt samtidigt som det orsakar kostsamma rättsprocesser. Hösten 2021 fick VTI ett regeringsuppdrag att tillsammans med Trafikverket och Transportstyrelsen utreda förutsättningarna för att utveckla och validera tester av körförmåga för personer med synfältsbortfall. Rapporten som nu är offentliggjord ger förslag på förändringar som alla vinner på.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum