Lång väg kvar för fackliga rättigheter i EU

 - Konsekvensen av den här domen blir att omkring tio miljoner anställda i statlig tjänst i hela EU förvägras de rättigheter som sedan tidigare finns för alla anställda i den privata sektorn, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST, ett av de fackförbund som drivit frågan till EU-domstolen.

De offentliganställdas fackliga sammanslutning i Europa, EPSU, har tillsammans med arbetsgivarsidan slutit avtal som garanterar samma rättigheter för offentliganställda när det gäller samråd och information som privatanställda har.  I anslutning till att avtalet tecknades begärde facken också i enlighet med bestämmelser i Lissabonfördraget att EU-kommissionen skulle lägga fram överenskommelsen som ett EU-direktiv för medlemsstaterna att besluta om. EU-kommissionen meddelade 2018 att den inte avsåg att lägga fram något sådant förslag med hänvisning till EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. De fackliga organisationerna begärde då att frågan skulle prövas i EU-domstolen, eftersom kommissionens beslut bryter mot Lissabonfördragets skrivning om genomförande på unionsnivå. Dagens dom innebär alltså att domstolen valt att gå på kommissionens linje.

-  Ambitionerna att bygga ett socialt starkare Europa omintetgörs. EU-kommissionen har tidigare uppmuntrat till den här sortens avtal i EU som ett led i att stärka den sociala dialogen och skapa ett löntagarnas Europa. Den här domen visar att vad som sägs är en sak, men det som blir verklighet är något helt annat. Nu förväntar vi oss att EU-kommissionen lägger fram ett eget förslag till direktiv för  offentliganställdas rätt till medinflytande. Bara då kan förtroendet för den sociala dialogen återupprättas, säger Britta Lejon.

Bakgrund:

2015 slöt fack (EPSU och CESI) och arbetsgivare (European Public Administration Employers - EUPAE) inom den offentliga sektorn avtal på EU-nivå som reglerade villkoren för rätten till information och samråd för anställda inom den statliga sektorn. Avtalet innebar att tjänstemän och andra anställda i medlemsstaternas statsförvaltningar nu skulle omfattas av samma rättigheter som privatanställda har, och som redan är reglerat i EU-direktiv.  I anslutning till att avtalet tecknades begärde facken också i enlighet med bestämmelser i Lissabonfördraget att EU-kommissionen skulle lägga fram överenskommelsen som ett EU-direktiv för medlemsstaterna att besluta om.

Efter tre års väntan, i mars 2018, meddelade EU-kommissionen att den inte avsåg att lägga fram något sådant förslag med hänvisning till EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. De fackliga organisationerna begärde då genom EPSU (europafacket för offentliganställda) att frågan skulle prövas i EU-domstolen, eftersom kommissionens beslut bryter mot Lissabonfördragets skrivning om genomförande på unionsnivå.

EPSU står för Europeiska federationen för offentliganställdas förbund och består av 8 miljoner offentliganställda från över 260 fackförbund, bland andra Fackförbundet ST. EPSU organiserar arbetstagare inom energi, vatten och avfall, hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt kommunal och statlig förvaltning, i samtliga europeiska länder inklusive EU:s grannländer i öst. Mer information om EPSU finns på http://www.epsu.org