LAS-utredningarna viktiga steg mot en reformerad arbetsmarknad

– Det är glädjande att vi nu tar ett viktigt steg närmare införandet av parternas överenskommelse kring LAS. Nu finns de tekniska lösningarna på plats för att politiken ska kunna leverera sin del av överenskommelsen, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega och en av Svenskt Näringslivs representanter under förhandlingarna sedan de inleddes våren 2019.

De tre utredningarna som nu offentliggörs handlar om förändringar på tre områden: Lagen om anställningsskydd (LAS), ett nytt omställningsstudiestöd för den som arbetat i åtta år och en ny statlig omställningsorganisation för anställda i företag utan kollektivavtal.

Förändringarna i LAS innebär att företagen kommer kunna undanta viktiga medarbetare från principen sist in först ut vid neddragningar, det kommer bli lättare att säga upp medarbetare som missköter sig och företagens kostnader vid uppsägningar på grund av personliga skäl minskar.

– Detta är angelägna reformeringar av LAS som funnits med på företagens önskelista sedan lagen infördes 1974. Förändringarna kommer att betyda mycket för de svenska företagen och Sveriges konkurrenskraft, säger Stefan Koskinen.

Priset för förändringarna blir bland annat minskade möjligheter till visstidsanställningar, regler om så kallad hyvling och en begränsningsregel för långa uthyrningar från bemanningsföretag.

– Det är klart att vi helst sluppit dessa begränsningar, men i förhandlingar handlar det om att ge och ta. Det kommer att ta några år för arbetsgivarna att ställa om, men på sikt kommer företagen att våga fastanställa fler samtidigt som behovet av visstidsanställda kommer att minska. Resultatet kommer att bli en sundare arbetsmarknad, säger Stefan Koskinen.

Den stora reform som parterna arbetat fram tillsammans och därefter förslagit regeringen handlar om en förbättrad omställning på arbetsmarknaden. Med det nya omställningsstudiestödet kommer arbetstagare kontinuerligt kunna utvecklas och därmed stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Fullt utbyggd beräknas reformen att kosta mellan sju och åtta miljarder kronor om året.

– Arbetsmarknaden ser inte ut som tidigare. En anställd har inte längre en och samma arbetsgivare fram till guldklocka och pension. Vissa har även flera olika yrken under sitt arbetsliv. En del yrken försvinner, exempelvis genom digitaliseringen, eller så har man hamnat fel och behöver byta inriktning. Ur den aspekten kommer medarbetare och företag att få helt nya möjligheter. Arbetsmarknaden kommer att bli betydligt mer flexibel och systemet äntligen motsvara verkligheten, säger Stefan Koskinen.

De tre utredningarna ska nu gå ut på remiss och därefter inleds sedvanlig departementsbehandling och framtagande av propositioner. Ett riksdagsbeslut väntas till våren 2022 och de nya lagarna kommer att kunna träda i kraft påföljande sommar. Därmed kommer även parternas kollektivavtalade huvudavtal börja gälla.