Livsmedel förspills när unik svensk jordbruksmark asfalteras

Sverige är nu nere på samma areal åkermark som landet hade på 1870-talet. Exploateringstakten är cirka 600 hektar per år (6 miljoner kvadratmeter), vilket motsvarar 4 000 genomsnittliga villatomter eller 1200 fotbollsplaner.

– Fler måste få upp ögonen för frågan och prioritera en bättre beredskap för kriser som riskerar att påverka livsmedelsförsörjningen. Odlingsmark är vår grund för att vara redo när nästa kris kommer eller vid en framtida kraftigt ökad efterfrågan på livsmedel, säger Palle Borgström.

Arealen av förlorad jordbruksmark fortsätter i samma takt, men den har i alla fall inte ökat i någon större utsträckning trots att det byggts betydligt fler bostäder under de senaste fem åren. Det kan tyda på att fler kommuner insett framtida risker med att exploatera jordbruksmark?

Den svenska jordbruksmarken skapades under istiden och vår odlingsmark är relativt ung jämfört med på många andra områden på jordklotet. I Sverige har kunskapen och möjligheterna att vårda jorden och bibehålla kvaliteten byggts under många generationer. Det bevisas genom att skördarna på samma mängd åkermark stadigt ökar. Men åkermark som exploateras för industrier, bostäder och vägar kan aldrig återskapas.

Det som skulle ha odlats på marken som förstörs måste odlas någon annanstans. Behovet av livsmedelsproduktion ökar i framtiden, både i Sverige och globalt. I Sverige har vi ett ansvar för att öka försörjningsförmågan, vilket också är livsmedelsstrategins mål. Det skapar tillväxt, arbetstillfällen och möjlighet till ökad export.

För att vända på den negativa utvecklingen krävs flera åtgärder:

• Både byggande av bostäder och produktion av livsmedel är nödvändigt. Men det kräver en mer genomtänkt kommunal planering för bättre avvägningar mellan intresset att bygga bostäder, affärslokaler samt vägar och behovet av att säkra en hög försörjningstrygghet med trygga jobb, levande landsbygd och lokalt producerad mat.
• Samtidigt behövs rimligare regelverk för marginell bebyggelse på landsbygden som enskilda företagare behöver för att utveckla och bibehålla livsmedelsproduktionen.

– Jordbruksverkets föreslår att länsstyrelserna ska kunna överpröva kommunala planer som inte anses följa miljöbalkens bestämmelser till skydd för jordbruksmarken. Det hjälper inte, det är viktigare att få till lokal dialog och planering istället för att hota kommunerna, säger Elisabeth Hidén, ordförande för LRF Ungdomen som känner stark oro för framtidens unga bönder och övergången till en hållbarhetsutveckling.

• Miljöbalkens regelverk ska skydda jordbruksmark av nationellt intresse. Men lagen utgör inget skydd om inte kommunerna samtidigt tar ett ansvar. De större exploateringar som kommunerna planerar omfattas nämligen inte av skyddsbestämmelserna. Reglerna gör att vi idag är beroende av kommunala initiativ, ansvarstagande och god planering för att vända utvecklingen. Följ exemplet från Jönköpings kommun där politikerna tar ett större ansvar än vad lagen kräver och skyddar värdefull jordbruksmark från byggnation och annan exploatering.

BILDEN: Jordbruksmark i Västerbotten som ödeläggs av bygge. Foto: Eva Carlsson

Faktaruta:

Det finns ca 2,6 miljoner hektar åker i Sverige och ca 450 000 hektar betesmark. Brukad åkermark ligger på samma nivå som 1870, när Sveriges befolkning var drygt 4 miljoner. Som mest åker hade vi runt år 1918 med drygt 3,8 miljoner hektar.

Det är ofta den bättre och bördiga marken som exploateras eftersom det är i dessa områden som befolkningen historiskt valt att bosätta sig och samhället byggts upp.