Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering som rutinbehandling är effektiv för svårbehandlad depression

Dela
Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset har forskare utvärderat den vanligast förekommande varianten där patienten får högfrekventa skurar av magnetimpulser, så kallad thetaburst. Resultaten visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen. Särskilt bra svarade äldre på behandlingen och de som inte var djupast deprimerade. Hos 16 procent försvann depressionen helt.
Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression.En studie vid bland annat Akademiska, där man utvärderat en metod kallad thetaburst, visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen.  Hos 16 procent försvann depressionen helt. Foto: Akademiska sjukhuset (patienten är statist.)
Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression.En studie vid bland annat Akademiska, där man utvärderat en metod kallad thetaburst, visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann depressionen helt. Foto: Akademiska sjukhuset (patienten är statist.)

– Detta är mycket positiva resultat. Magnetstimulering är ett välkommet tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades drygt 500 patienter i Sverige, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Magnetstimulering, eller repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS) som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression. Behandlingen innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.

Nyligen lanserades en variant av behandlingen, intermittent thetaburst-stimulering (iTBS) som enligt Robert Bodén har visat sig vara lika effektiv som tidigare traditionell högfrekvent magnetstimulering, rTMS, men med skillnaden att behandlingen bara tar tre minuter jämfört med 37 minuter. Under de senaste åren har därför iTBS snabbt blivit den dominerande rTMS-behandlingen i Sverige.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur effektiv och tolerabel den nya formen av magnetstimulering är när den nu introducerats som en standardbehandling för svårbehandlad depression. Forskarna har även undersökt om demografiska och kliniska faktorer kan förutsäga om patienterna kommer svara på behandlingen.

Studien har genomförts av forskare vid Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet och Örebro Universitet.Forskarna har analyserat data från det nystartade svenska nationella kvalitetsregistret för repetitiv transkraniell magnetstimulering (Q-rTMS) under perioden januari 2018 till maj 2021. Totalt ingick 542 patienter som behandlats med iTBS för unipolär eller bipolär depression.

– Drygt 42 procent av patienterna svarade bra eller mycket bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann den aktuella depressionen helt, vilket är mycket positivt i en grupp av patienter med svårbehandlad depression. Vi såg också att det var bättre effekt hos de åldersgrupper som var äldre än 25 år. Och det var också bättre effekt hos dem som inte hade de allra djupaste depressionerna. Endast en procent av patienterna mådde sämre eller mycket sämre efter behandlingen och inga allvarliga biverkningar rapporterades, framhåller Robert Bodén och fortsätter:

– Resultaten i den här studien överensstämmer med tidigare kliniska prövningar av rTMS, vilket är betryggande. Då vet vi nu att det blir lika bra effekt av behandlingen även i vanlig rutinsjukvård. Och den här typen av magnetstimulering som ger många pulser på kort tid gör att varje behandlingssession kan genomföras på en tiondel av tiden. Det gör ju såklart behandlingen lättare för patienterna men också att vi kan behandla fler patienter per dag, avrundar Robert Bodén.

Länk till den vetenskapliga artikeln.


För mer information/intervju, kontakta:
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet; robert.boden@neuro.uu.se

Nyckelord

Bilder

Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression.En studie vid bland annat Akademiska, där man utvärderat en metod kallad thetaburst, visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen.  Hos 16 procent försvann depressionen helt. Foto: Akademiska sjukhuset (patienten är statist.)
Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression.En studie vid bland annat Akademiska, där man utvärderat en metod kallad thetaburst, visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann depressionen helt. Foto: Akademiska sjukhuset (patienten är statist.)
Ladda ned bild
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Forskning på långvarig smärta internationellt prisad11.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye