Magnetstimulering som rutinbehandling är effektiv för svårbehandlad depression
6.3.2023 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Detta är mycket positiva resultat. Magnetstimulering är ett välkommet tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades drygt 500 patienter i Sverige, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.
Magnetstimulering, eller repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS) som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression. Behandlingen innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.
Nyligen lanserades en variant av behandlingen, intermittent thetaburst-stimulering (iTBS) som enligt Robert Bodén har visat sig vara lika effektiv som tidigare traditionell högfrekvent magnetstimulering, rTMS, men med skillnaden att behandlingen bara tar tre minuter jämfört med 37 minuter. Under de senaste åren har därför iTBS snabbt blivit den dominerande rTMS-behandlingen i Sverige.
Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur effektiv och tolerabel den nya formen av magnetstimulering är när den nu introducerats som en standardbehandling för svårbehandlad depression. Forskarna har även undersökt om demografiska och kliniska faktorer kan förutsäga om patienterna kommer svara på behandlingen.
Studien har genomförts av forskare vid Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet och Örebro Universitet.Forskarna har analyserat data från det nystartade svenska nationella kvalitetsregistret för repetitiv transkraniell magnetstimulering (Q-rTMS) under perioden januari 2018 till maj 2021. Totalt ingick 542 patienter som behandlats med iTBS för unipolär eller bipolär depression.
– Drygt 42 procent av patienterna svarade bra eller mycket bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann den aktuella depressionen helt, vilket är mycket positivt i en grupp av patienter med svårbehandlad depression. Vi såg också att det var bättre effekt hos de åldersgrupper som var äldre än 25 år. Och det var också bättre effekt hos dem som inte hade de allra djupaste depressionerna. Endast en procent av patienterna mådde sämre eller mycket sämre efter behandlingen och inga allvarliga biverkningar rapporterades, framhåller Robert Bodén och fortsätter:
– Resultaten i den här studien överensstämmer med tidigare kliniska prövningar av rTMS, vilket är betryggande. Då vet vi nu att det blir lika bra effekt av behandlingen även i vanlig rutinsjukvård. Och den här typen av magnetstimulering som ger många pulser på kort tid gör att varje behandlingssession kan genomföras på en tiondel av tiden. Det gör ju såklart behandlingen lättare för patienterna men också att vi kan behandla fler patienter per dag, avrundar Robert Bodén.
Länk till den vetenskapliga artikeln.
För mer information/intervju, kontakta:
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet; robert.boden@neuro.uu.se
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
