Magnetstimulering som rutinbehandling är effektiv för svårbehandlad depression
6.3.2023 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Detta är mycket positiva resultat. Magnetstimulering är ett välkommet tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades drygt 500 patienter i Sverige, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.
Magnetstimulering, eller repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS) som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression. Behandlingen innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.
Nyligen lanserades en variant av behandlingen, intermittent thetaburst-stimulering (iTBS) som enligt Robert Bodén har visat sig vara lika effektiv som tidigare traditionell högfrekvent magnetstimulering, rTMS, men med skillnaden att behandlingen bara tar tre minuter jämfört med 37 minuter. Under de senaste åren har därför iTBS snabbt blivit den dominerande rTMS-behandlingen i Sverige.
Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur effektiv och tolerabel den nya formen av magnetstimulering är när den nu introducerats som en standardbehandling för svårbehandlad depression. Forskarna har även undersökt om demografiska och kliniska faktorer kan förutsäga om patienterna kommer svara på behandlingen.
Studien har genomförts av forskare vid Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet och Örebro Universitet.Forskarna har analyserat data från det nystartade svenska nationella kvalitetsregistret för repetitiv transkraniell magnetstimulering (Q-rTMS) under perioden januari 2018 till maj 2021. Totalt ingick 542 patienter som behandlats med iTBS för unipolär eller bipolär depression.
– Drygt 42 procent av patienterna svarade bra eller mycket bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann den aktuella depressionen helt, vilket är mycket positivt i en grupp av patienter med svårbehandlad depression. Vi såg också att det var bättre effekt hos de åldersgrupper som var äldre än 25 år. Och det var också bättre effekt hos dem som inte hade de allra djupaste depressionerna. Endast en procent av patienterna mådde sämre eller mycket sämre efter behandlingen och inga allvarliga biverkningar rapporterades, framhåller Robert Bodén och fortsätter:
– Resultaten i den här studien överensstämmer med tidigare kliniska prövningar av rTMS, vilket är betryggande. Då vet vi nu att det blir lika bra effekt av behandlingen även i vanlig rutinsjukvård. Och den här typen av magnetstimulering som ger många pulser på kort tid gör att varje behandlingssession kan genomföras på en tiondel av tiden. Det gör ju såklart behandlingen lättare för patienterna men också att vi kan behandla fler patienter per dag, avrundar Robert Bodén.
Länk till den vetenskapliga artikeln.
För mer information/intervju, kontakta:
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet; robert.boden@neuro.uu.se
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ukraina får stöd i uppbyggnaden av ett läkemedelsverk20.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet och Läkemedelsverket stöttar ukrainska myndigheter i att bygga upp ett läkemedelsverk i Ukraina. Den 22 oktober besöker en stor ukrainsk delegation beredningsenheten på Akademiska sjukhuset för att se hur tillverkning och beredning av läkemedel bedrivs praktiskt i sjukhusmiljö.
Luftstrupskirurgi - nytt ansvar för Akademiska inom nationell högspecialiserad vård14.10.2026 13:24:47 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom luftstrupskirurgi (trakealkirurgi) på vuxna. Det handlar om komplexa operationer som bland annat görs på patienter med tumör, ärrbildning eller förträngning av luftstrupen som påverkar andningen. Beslutet fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård 14 oktober och innebär att Akademiska nu har 25 NHV-tillstånd.
Nationell AI-satsning för sjukvården29.9.2026 12:13:38 CEST | Nyheter
Genom Swedish University Hospital Alliance (SUHA) har Sveriges alla universitetssjukhus beviljats så kallade ESF-medel för att tillsammans skapa ”Health AI Academy Sverige”. Satsningen är nationell och syftet är att bygga upp ett gemensamt utbildningsprogram inom AI för svensk hälso- och sjukvård.
Akademiska utsett till Årets strokeenhet för tredje gången24.9.2026 09:32:37 CEST | Pressmeddelande
Teamarbete och systematiskt kvalitetsarbete ligger bakom framgångsrik strokevård på Akademiska sjukhuset. För tredje gången tilldelas sjukhuset priset Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. Akademiska är därmed det enda universitetssjukhuset i Sverige som upprepade gånger belönas för sin höga kvalitet. Liksom tidigare baseras resultatet på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård, och utöver Akademiska fick i år även Alingsås sjukhus priset.
Effektivare handläggning vid behandlingsbar pancreascancer syfte med studie på Akademiska23.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv och ofta svårbehandlad sjukdom. Operation är vanligtvis en förutsättning för potentiellt botande behandling. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöker forskare hur man bäst behandla när tumören täpper till gallvägarna. Man kan antingen operera direkt, eller först avlasta gallvägarna. Målet är att förstå hur komplikationer och onödiga fördröjningar kan minskas så att så många patienter som möjligt ska kunna genomgå planerad behandling med goda förutsättningar till återhämtning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
