Saco har i en ny rapport granskat hur lönerna för högskoleutbildade kvinnor och män utvecklats under 2000-talet jämfört med gymnasieutbildade av samma kön. Högskolepremien visar förenklat hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymnasieutbildade. Rapporten visar att högskolepremien minskat för män under hela perioden. För kvinnor föll premien under den första halvan av perioden, men har ökat under de senaste 10 åren.

– Det är tydligt att premien för högskoleutbildning har jämnats ut mellan kvinnor och män. Dessvärre beror utjämningen på att premien för män faller, inte på att premien för kvinnor ökat i någon större utsträckning. Det är oroande. Utbildning måste löna sig mer för både kvinnor och män, säger Håkan Regnér, chefsekonom på Saco.

Premien faller mest för män i privat sektor och regioner samt för män med 5-årig högskoleutbildning. Högskoleutbildning har blivit mindre lönsamt för män i alla sektorer utom kommuner. Där har högskolepremien ökat i slutet av perioden för både kvinnor och män. Det är den enda sektorn där premien under hela perioden varit på ungefär samma nivå för kvinnor och män.

En faktor som kan ha bidragit till att skillnaden i premien har minskat är att högskoleutbildade kvinnor blir chefer i större utsträckning nu än tidigare. Chefskap är ofta förknippat med högre lön. Dessutom har männens uttag av föräldrapenningdagar ökat – i synnerhet bland akademiker. När män och kvinnor har gemensamt ansvar för barn och hem ökar kvinnornas möjligheter att avancera på arbetsplatsen och göra lönekarriär.

– Ett delat familjeansvar betyder mer jämlika karriärmöjligheter. Arbetsgivare kanske numera förväntar sig att även män kan behöva lämna ett viktigt möte för att hämta barn. Det är naturligtvis positivt, säger Håkan Regnér.

Fallet i männens högskolepremie förklaras också till stor del av förändringar i privat sektor. Under 2000-talet har de tekniska framstegen utvecklat och förändrat privat sektor samtidigt som omställningstrycket varit starkt. Vissa jobb har försvunnit, nya arbetsuppgifter har tillkommit och utvecklingen av ny teknik har förändrat arbetsgivarnas behov av kompetens. Eftersom majoriteten av de högskoleutbildade männen arbetar i privat sektor slår detta tydligare igenom på männens löner.

– Arbetsmarknaden förändras snabbt och därför är det viktigt med goda möjligheter att utvecklas i jobbet och med den tekniska utvecklingen. Korta kvalificerade utbildningar och bra studiestöd är viktiga förutsättningar. Det minskar risken för arbetslöshet och förbättrar kompetensförsörjningen, vilket är bra för både individ och samhälle, säger Håkan Regnér.

Det här vill Saco:

• Akademiker behöver goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning. Det nya omställningsstudiestödet ska utgå från individens behov av kompetensutveckling, inte begränsas till bristyrken.
  
  
• Högskolorna behöver bli bättre på att fånga upp de behov som finns på arbetsmarknaden. Högskolans resurser behöver öka för att stärka kvaliteten och möta samhällets behov och kraven från nya studentgrupper.
  
  
• Arbetsgivare behöver bättre kunskap om vad akademiker kan bidra med och lönesätta därefter. Akademiker löser inte bara dagens problem utan även framtidens utmaningar. Utbildning ska löna sig!

Ladda ned rapporten här.