Nollprognos för sysselsättningen på höstens arbetsmarknad

– Normalt skulle en nollprognos inte vara särskilt goda nyheter, men det är det nu, mot bakgrund av att vi i förra kvartalets prognos såg en historiskt stor nedgång. Det här pekar på att vi nått en platå i sysselsättningstappet. Vi ser även att svenska arbetsgivare generellt sett är optimistiska om en återhämtning, säger Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup.

Sysselsättningstrenden för Sverige som helhet ligger på 0, vilket innebär att svenska arbetsgivare förväntar sig oförändrad efterfrågan på arbetskraft under årets fjärde kvartal, jämfört med det tredje kvartalet. Förra kvartalet såg vi en historisk nedgång i den förväntade sysselsättningen då sysselsättningstrenden låg på -12 procent, vilket innebar en drastisk minskning av förväntad efterfrågan på sysselsättning. I jämförelse mätte ManpowerGroups Arbetsmarknadsbarometer endast vid några enstaka tillfällen en sysselsättningstrend på -10 respektive -8 procent för Sverige under finanskrisen 2008–2009.

I Sverige är det hotell- och restaurangbranschen, samt andra tjänster – som inkluderar offentlig sektor och transportsektorn – som förväntas krympa mest, med en sysselsättningsprognos på -13 respektive -7 procent. Generellt är det i allmänhet små företag som är värst drabbade, med en förväntad minskning i sysselsättningen på -9 procent. Regionalt är det en dyster sysselsättningsprognos som kommer från Stockholms- och Uppsalaområdet på -12 procent, en nedgång på hela 23 procentenheter jämfört med samma kvartal förra året.

– Prognoserna kan såklart komma att ändras beroende på hur pandemin utvecklas, men kan ses som en temperaturmätare. Det som är tydligt är dock att de som redan står långt från arbetsmarknaden drabbas hårdast, och kommer att behöva hjälp med bland annat utbildning och matchning ett bra tag framöver, säger Mikael Jansson.

Svenska arbetsgivare optimistiska
Svenska arbetsgivare är mer optimistiska om en snabb återhämtning på arbetsmarknaden, jämfört med arbetsgivare i övriga europeiska länder. En tredjedel av de svarande, 32 procent, tror att de inom tre månader kommer att återgå till samma sysselsättningsgrad som innan pandemin. I Europa är motsvarande siffra 20 procent. Osäkerheten är dock fortfarande stor och 26 procent av svenska arbetsgivare tror att de aldrig kommer att gå tillbaka till samma sysselsättningsgrad medan 20 procent svarar att de inte vet.

Sysselsättningsprognosen från svenska arbetsgivare ligger dock i linje med övriga Europa där sysselsättningstrenden generellt är avvaktande. Grekland och Polen har starkast prognoser i Europa, på +8 procent respektive +5 procent. Storbritannien har en fortsatt dyster sysselsättningstrend på -8 procent, den svagaste jobbprognosen i Europa.

– Den svenska optimismen är en frisk fläkt på en annars väldigt osäker arbetsmarknad. Jag ser också försiktigt positivt på att de allra flesta länder i Europa i dag lämnar i stort sett oförändrade prognoser – förhoppningsvis indikerar det en återgång till en stabilare arbetsmarknad, säger Mikael Jansson.

Mätningen utfördes under pågående pandemi, den 15–28 juli, vilket gör att siffrorna är svårtolkade för en långsiktig analys av arbetsmarknaden. De ska därför ses som en ögonblicksbild av de svarande företagens nyanställningsintentioner för mätningsperioden.

Topplistor
Länderna med starkast jobbprognoser globalt
Länderna med starkast jobbprognoser i Europa

Bilaga
Rapport: ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer Q4 2020 (på engelska)
Metodologi (på engelska)

För mer information, kontakta gärna:
Hélène Belin, kommunikationschef ManpowerGroup Sverige, telefon 070-377 45 43, helene.belin@manpowergroup.se

ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer för det första kvartalet 2021 presenteras den 8 december 2020.

Länderna med starkast jobbprognoser globalt
• Taiwan, +20 procent
• USA, +14 procent
• Turkiet, +10 procent
• Japan, +9 procent
• Grekland, + 8 procent

Länderna med starkast jobbprognoser i Europa
• Grekland, +8 procent
• Polen, +5 procent
• Rumänien, +3 procent
• Frankrike, +3 procent
• Tjeckien, +3 procent

Om sysselsättningstrenden
Sysselsättningstrenden för Sverige under det fjärde kvartalet 2020 är 0 procent. Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar, minus den andel som tror att den minskar. Under det fjärde kvartalet 2020 förväntar sig 0 procent av de svenska arbetsgivarna en ökad sysselsättning,15 procent förväntar sig att minska arbetsstyrkan, 4 procent svarar vet ej och majoriteten (70 procent) förutser en oförändrad sysselsättning. Sysselsättningstrenden för Sverige blir då -4 procent och när siffrorna justerats utifrån säsongsvariationer blir sysselsättningstrenden 0 procent.

Om ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer
ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer (ManpowerGroup Employment Outlook Survey) har funnits i Sverige i 16 år och är den enda globala undersökning som mäter framtida sysselsättning, det vill säga hur arbetsgivare bedömer det kommande kvartalet istället för att mäta vad som redan har hänt. Undersökningen baseras på intervjuer med drygt 59 000 arbetsgivare inom näringsliv och offentlig sektor i 44 länder. I Sverige har drygt 400 intervjuer genomförts.

Undersökningen är unik när det gäller storlek, geografisk spridning och branschtäckning. Tack vare undersökningens omfattning kan detaljerade analyser göras av både branscher och regioner. Respondenterna tas inte från ManpowerGroups kundregister. De som tillfrågas utgör ett representativt urval bland arbetsgivare i respektive land, och de har inte hämtats från Manpowers kundregister. Under drygt 55 år har samma fråga ställts till arbetsgivare i hela världen: ”How do you anticipate total employment at your location to change in the three months as compared to the current quarter?”. Resultatet av undersökningen är väl använt av beslutsfattare och analytiker världen över.

Under Q4 2020 ställdes en tilläggsfråga med anledning av den globala coronapandemin. Frågan som ställdes var: ”When do you expect your company to return to pre-COVID-19 hiring levels?”.

Information om metodiken
Från och med Q2 2020 används en ny metodik för att göra resultaten mer jämförbara globalt. Istället för att undersöka tio olika branscher har vissa kategorier som utgör en liten andel av den nationella arbetskraften vägts samman. Tillverkningsindustrin, byggbranschen, parti- och detaljhandeln, hotell- och restaurangbranschen samt tjänstesektorn (finans-, fastighets- och uppdragssektorn) kvarstår i undersökningen. I den nya sektorn ”Annan produktion” ingår gruvnäringen, de gröna näringarna (jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske) samt energisektorn. I den nya sektorn ”Andra tjänster” ingår offentlig sektor samt transportsektorn.

Förändringar i hur data viktas mellan länder har också förändrats. Tidigare processerades och viktades data olika utifrån länders och regioners storlek, men från och med Q2 2020 använder samtliga undersökta regioner samma analysmodell. Detta innebär att siffrorna blir mer konsekventa och internationellt jämförbara.