Nu drar livesändningen i gång av sillgrisslor på Stora Karlsö

Sillgrisslor på Stora Karlsö, Gotland. Foto: Aron Hejdström

– Vi vill lära oss mer om hur sillgrisslorna umgås, hanterar konflikter och påverkas av värmeböljor. Nu hoppas vi att allmänheten vill fortsätta följa allt spännande som händer fågelföräldrarna och deras ungar och samtidigt bidra till viktig forskning, säger Inger Näslund, senior havsexpert, WWF Sverige.

Livesändningarna pågår fram till mitten av juli. Sillgrisslehonan lägger sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovanför marken. När ungarna är cirka tre veckor gamla hoppar de från klipporna till sina pappor som väntar i havet.

I år är projektet större än någonsin och omfattar över 70 kameror, varav cirka fem kan följas via WWFs hemsida. Tidigare års livesändningar har visat att ruvande fåglar ibland drabbats av värmestress och vissa ungar har dött när det varit som varmast. Med hjälp av kamerorna är det möjligt att dokumentera vad som händer med fåglarna när temperaturen stiger. Det finns även kameror där en våg visas mitt i bilden och sillgrisslornas vikt registreras när de går förbi. Nytt för i år är att ejdrar inkluderas i projektet.

Projektet samarbetar med studenter vid Chalmers och Linköpings universitet som med hjälp av artificiell intelligens (AI) analyserar observationerna.

Havsfågelkolonin på Stora Karlsö är Sveriges största med cirka 25 000 par sillgrisslor, cirka 1 000 par ejdrar, och över 12 000 par tordmular. Sillgrisslorna har tredubblats i antal sedan 1990-talet. På 1960-, 70- och 80-talen var läget mindre gynnsamt för arten, men efter att miljögifterna minskat i Östersjön och förbudet mot drivgarn infördes har utvecklingen gått i positiv riktning.

Spännande kunskap är att turisterna på Stora Karlsö har haft en positiv inverkan på sillgrisslorna då deras närvaro har hållit havsörnarna på avstånd. Under pandemin 2020, när turismen försvann minskade sillgrisslorna i antal när havsörnar i stället hittade till ön, vilket stressade sillgrisslorna. 

– Vår senaste analys visar att sillgrisslorna återhämtade sig när turisterna kom tillbaka efter pandemin, trots att ett havsörnspar började häcka på Stora Karlsö. Detta visar att smart naturskydd kan få de båda arterna att samsas, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare på SLU - Sveriges lantbruksuniversitet. 

Ejderstudierna på Stora Karlsö har precis påbörjats och allmänhetens observationer är viktiga för att inhämta kunskap om livet för ejderhonorna och deras ungar. Ejdern är en art som minskat kraftigt i Östersjön och som idag klassas som starkt hotad på den svenska rödlistan. Populationen på Stora Karlsö verkar vara stabil, och även där skulle en delförklaring kunna vara skyddet från besökande turister.

Kolla sajten för WWFs alla livesändningar: https://www.wwf.se/live/

Läs mer här:

www.wwf.se/sillgrissla

Fakta: Forskningsprojektet ”Havsfåglar i Östersjön” drivs sedan 1997 drivs av Baltic Seabird project, Stockholms universitet och SLU - Sveriges lantbruksuniversitet med stöd av WWF. Projektet omfattar bland annat sillgrissla, tordmule och ejder. Resultaten används för att få beslutsfattare att stärka skyddet för fåglar och andra djur i havsområdet. Fågelhyllan och kameror har finansierats av WWF

Sillgrissla: Landets hittills äldsta sillgrissla hittades våren 2022 död i Skåne, 48 år och sju månader gammal. Den var ringmärkt på Stora Karlsö 1973 och slog rekordet från 2016 som var 47 år och tio månader.

Havsörn: Idag finns ett 1 000-tal par havsörnar i Sverige jämfört med ett 100-tal år 1924 när arten fridlystes. Under 1960- och 1970-talen drabbades havsörnarna hårt av gifter som PCB och DDT. Efter förbud mot gifterna har arten ökat kraftigt. Havsörnens återkomst är en av de stora naturvårdsframgångarna i modern tid.

Ejder: Ejdern är vår största dykand, häckar längs kusten från Bohuslän till Norrbotten, gärna på öar.Arten har minskat dramatiskt i Östersjön och är nu klassad som starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan. Honan ruvar ensam 25–30 dagar. De nykläckta ungarna kan direkt simma och dyka. En ensam ejderhona kan hålla ”dagis” med upp till 50 ungar.

Tordmule: Tordmulen är en stor fågel med en längd på cirka 40 cm och med ett vingspann på cirka 65 cm. Huvudet är liksom näbben svart med trubbig spets. Kännetecken är ett tydligt vitt streck över näbben samt ett vitt streck från övre delen av näbbroten till ögat. Tordmule häckar kolonivis i klippbranter och på steniga skär i utskärgårdar i Östersjön från Gotland till Ångermanland.

För frågor, kontakta:

Inger Näslund, senior havsexpert WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se

Jonas Hentati Sundberg, forskare Institutionen för akvatiska resurser, SLU - Sveriges lantbruksuniversitet, 073 - 938 79 69 jonas.sundberg@slu.se

Cecilia Gustavsson, pressekreterare WWF, 073- 514 34 98 cecilia.gustavsson@wwf.se eller pressjouren 08-546 575 00