Ny analys: svensk sjukfrånvaro nu i nivå med den europeiska

I dag presenterar Försäkringskassan en analys av sjukfrånvarons utveckling i Sverige och i våra närmaste västeuropeiska grannländer för åren 1995–2021. Sjukfrånvarons utveckling påverkas av flera faktorer, till exempel sjukförsäkringens utformning, ekonomiskt skydd vid arbetslöshet, utvecklingen på arbetsmarknaden och andra sociala skyddsnät.

Den svenska sjukfrånvaron är lägre och mer stabil idag

Tidigare har Sverige, Norge och Nederländerna haft en både hög och fluktuerande sjukfrånvaro. Men i Sverige har sjukfrånvaron minskat gradvis under de senaste två decennierna. Numera ligger sjukfrånvaron på en lägre och mer stabil nivå jämfört med tiden före 2003, då nedgången inleddes.

– Utvecklingen i Sverige har präglats av flera förändringar i sjukförsäkringen: regeringens halveringsmål av sjukfrånvaron år 2003, införandet av rehabiliteringskedjan 2008 samt regeringens 9,0 mål år 2015 att minska sjukpenningtalet från dåvarande 10,5 till 9,0 sjukdagar i slutet av år 2020, säger Johanna Nyman, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till analysen.

Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än män, särskilt i Sverige

I samtliga länder har kvinnor högre sjukfrånvaro än män. Störst är skillnaden i Sverige där sjukfrånvaron bland kvinnor är 3,2 procent jämfört med männens 2 procent. Också i Storbritannien och Norge är könsskillnaderna stora.

– Att Sverige placerar sig så högt skulle kunna förklaras av att en relativt hög andel kvinnor i Sverige arbetar heltid och fortfarande tar stort ansvar för barn och familj. Att kvinnor tar större ansvar för barn och familj än vad män gör gäller generellt i Europa, men i många länder arbetar färre kvinnor heltid vilket innebär lägre sjukfrånvaro, säger Johanna Nyman.

Förändringar i sjukförsäkringen minskade sjukfrånvaron i Sverige och Nederländerna

Sammantaget visar analysen att både förändringar inom sjukförsäkringen och sysselsättningsgraden troligen har påverkat sjukfrånvarons utveckling i de åtta länderna, men i olika grad beroende på land. I Sverige och Nederländerna där sjukfrånvaron minskat, trots att fler arbetar, verkar regeländringar och reformer av sjukförsäkringens utformning ha spelat en större roll. Att sjukfrånvaron ökat parallellt med en stigande sysselsättningsgrad i Tyskland och Frankrike skulle delvis kunna förklaras av en ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor och äldre. Att kvinnor dessutom ofta arbetar i andra yrken och i lägre positioner, kan också ha förstärkt kopplingen mellan sysselsättningsgrad och sjukfrånvaro för kvinnor i dessa länder.

Sjukfrånvaro per land samt genomsnitt 1995–2021
Graferna nedan visar sjukfrånvarons utveckling där nordiska länders och andra västeuropeiska länders utveckling presenteras var för sig mot genomsnittet för länderna exklusive Storbritannien.

Analysen är en del i rapportserien Korta analyser från Försäkringskassan där aktuell statistik och analys presenteras i ett kort format.