Ny rapport: Arbetsgivaravgifter gör svenskt arbete dyrt

De svenska arbetsgivaravgifterna har nästan tiofaldigats sedan de infördes 1960. Från början användes de enbart för att finansiera individuella sociala förmåner för den anställde. Med tiden har dock skattedelen av avgiften vuxit. Idag är drygt en tredjedel av arbetsgivaravgiften en ren skatt på arbete.

– Sverige har länge haft bland de högsta arbetskraftskostnaderna i Europa. Vår nya rapport visar att de svenska arbetskraftskostnaderna ifjol var 46 procent högre än genomsnittet i Europa. Kostnaderna var 18 procent högre än i Nederländerna, 17 procent högre än i Finland och 16 procent högre än i Tyskland, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.

Höglöneländer som Danmark, Norge och Luxemburg toppar listan över arbetskraftskostnader i tjänstesektorn medan länderna i södra och östra Europa har de lägsta kostnaderna. I Litauen var timkostnaden för arbetskraften i tjänstesektorn i bara en fjärdedel av den svenska

Jämför man istället lönerna i den privata tjänstesektorn i Sverige med övriga länder i Europa ligger Sverige inte längre lika högt.

– Förklaringen till de höga arbetskraftskostnaderna är inte främst våra löner utan de höga svenska arbetsgivaravgifterna som är de sjätte högsta i Europa. De svenska arbetsgivaravgifterna är 31,4 procent av lönesumman vilket ska jämföras med genomsnittet i Europa på 20,6 procent, säger Patrick Joyce.

Enligt en tidigare rapport från Handelns Utredningsinstitut (HUI) skulle en sänkning av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter skapa 107 000 nya jobb i näringslivet, varav 69 000 inom den privata tjänstesektorn.

Rapporten Arbetsgivaravgifter gör svenskt arbete dyrt är bifogad pressmeddelandet